Hade jag kunnat säga om jag velat men eftersom jag inte är särskilt rädd för att dö så känns det lite väl fatalistiskt att säga så, så jag låter väl bli. På tal om döden förresten är det nån mer där ute som undrar vad som händer när man dör? Jag hoppas iaf på att humorn bakom världen ska förklaras för jag fattar verkligen inte det roliga. Men men imorgon är en annan dag som Christer Björkman sjöng så käckt och jag tycker man ska försöka tänka positivt så han får väl en guldstjärna för det. Visserligen brukar ju Björkman jämt tänka positivt, iaf ang Sveriges chanser i ESC och det är väl det som är äkta posivitism, ja ni vet att trots att det går dåligt tro att man är bäst ändå...
Har ni funderat på det förresten, hur skönt det är att tänka tanken att det här klarar jag? Att inte låsa fast sig i bitterhet och negativism, att njuta så mycket som möjligt under den tid vi är här...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar