Det är faktiskt inte världens lättaste grej att vara man alltid, ibland så kommer det påhopp från de mest skilda håll, som idag t.ex när jag i godan ro var på väg ner till högskolan för att ha ett styrelsemöte i spexet. Ungefär halvvägs (vid övergångstället vid ica norrmalm) så hamnade jag bakom tre unga tjejer/flickor i åldern 11-13 sådär som gick arm i arm, medan jag gick där och funderade på om jag skulle gå om dom så tittade den mittersta av dom sig över axeln och när hon såg mig så började hon springa, hon drog med sig de andra medan hon ropade skynda er så han inte tar oss...
Hela grejen fick mig full i skratt, iofs mest för att flickorna verkade ha kul, iaf så fnissade dom mycket medan dom sprang. Dom tog sig iaf över gatan och jag svängde av för att komma dit jag skulle och då hör jag helt plötsligt en av dom ropa "vi undkom våldtäktsmannen" och det kan jag säga att då kände jag mig verkligen älskad och uppskattad...
Näe det är inte alltid lätt att vara man...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar