Det är så att någon månad innan spexpremiären så brukar dom första drömmarna om föreställningarna komma och dom brukar aldrig vara sådär positiva. Nu har jag dock haft den första och den var lite speciell...
Den här gången så var vi alla på scenen och publiken satt på sina platser när vi plötsligt inser att inte en enda person i ensamblen kan några som helst repliker. Vi börjar febrilt slå i manus och det visar sig att inte bara är det så att vi inte kan hitta var vi är i manuset utan vi har olika manus också...
Den sista tanken jag hade innan jag vaknade var hur kan någon ha betalat för att gå och se det här. Så man kan nog räkna ut att det åtminstone i mitt undermedvetna börjar bli lite nervöst. Det ska bli intressant att se hur många fler drömmar det blir.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar