Min äldsta vän...

Jag var uppe på mina föräldrars vind för ett par dagar sedan och plockade ner julgranen med tillbehör när jag hittade någonting eller någon ska det nog vara. Det var iaf någon när jag var barn, en någon som sedan blev någonting när jag blev äldre. Fast det är lite konstigt för när jag stod där på vinden denna gång så var det någon jag såg, den någon som kom in i mitt liv när jag var ett år gammal. Mitt första gosedjur, en hund, han för det var en han hette Enöga efter en karaktär i Alverfolket och pga det faktum att han tappade ett öga. Han fick gå igenom mycket för han var med mig överallt, han var min bästaste vän och han hade hedersplatsen i min famn när jag sov på nätterna. Nuförtiden så ligger han på soffan för han har förtjänat sin vila... :)

Här har ni honom, min mor fick stoppa om honom och ge honom ett nytt öga. Nu har han tappat det andra ögat så det återstår väl och se om han får ett nytt öga men som ni ser så är han frisk och kry efter att ha legat i mer än tio år på mina föräldrars vind...