Vad sägs om en maskerad?

Jag har funderat en hel del på masker på sistone, masker som vi människor bär varje dag, sådana masker vi skapar åt oss själva, ni vet den där sorten som vi döljer oss bakom när vi inte vill att världen ska se oss. Jag skulle vilja kunna skriva här att jag själv inte har några masker på mig att jag är helt masklös när jag möter världen men det skulle inte vara sant för jag och varenda annan människa här i världen har masker som den döljer sig bakom. Det är väl så att ju fler du har desto säkrare är du men samtidigt så är väl den som bara har ett fåtal väldigt säker i sig själv...

Det är lite konstigt med självskapade masker för olika masker kommer fram beroende på situationen. Om du skäller på någon eller själv får skäll exempelvis eller om du ska visa dig stark eller svag för den delen. Man har olika masker beroende på vem man träffar och pratar med. Man har ju en mask om man pratar med sina föräldrar och en helt annan mask om man sitter och snackar med polarna, eller med flickvännen/pojkvännen eller med helt okända människor på stan...

Ju närmare man står någon desto färre masker fast inte alltid, masker mellan närstående har en tendens att stelna och bli fasta. Vad det beror på är väl olika faktorer, kanske är det bara så enkelt att det alltid är lättare att behålla masken på. Det är nog det stora skälet till varför det är lättare att prata med en ny bekantskap kontra en gammal vän ibland. Där de gamla maskerna hindrar en så låter en ny bekantskap en att själv kontrollera sin mask eller snarare skapandet av den...

Jag försöker att ta av mig mina masker oftare och visa mig som jag är för de som står mig närmast men det är svårt. Det finns fortfarande masker som jag inte vill eller kan ta av mig. Vissa masker vet jag ens inte om dom finns kvar längre och jag kommer inte få veta det förrän den sätts på igen. Dock skulle jag vilja tro att jag iaf har fått bort den där masken som jag gömde mig bakom när jag inte kunde erkänna för mig själv att jag gillade någon, (och här menar jag flickor) det var samtidigt den masken som gjorde att jag aldrig kunde berätta vad jag kände för dom (flickorna alltså)...