Jag har funderat på en sak, nämligen hur ofta jag missar mina chanser här i världen. Det är faktiskt lite påfrestande, särskilt de senaste åren har varit jobbiga. Mitt problem verkar vara att jag helt enkelt inte kan ta det där slutgiltiga steget som jag behöver ta för att nå dit jag vill.
Jag hade faktiskt tänkt att jag skulle förändra mitt sätt att handskas med sådana situationer som kräver att man chansar lite, men tyvärr är jag fortfarande lika defensiv i mitt sätt att vara som jag alltid varit. Det kvittar om det är jobb eller privata saker, det är fortfarande samma sak varje gång! Det mest positiva med jobbrelaterade grejor är ju att man får raka svar, man får antingen ja eller nej. Detta borde ju underlätta att iaf ta steget fullt ut. Däremot har människor ibland en tendens att vare sig säga ja eller nej, fast det är klart då kan jag ju tolka det som ett kanske och även om det inte är ett ja, så är det ju iaf inte ett nej....
Förresten så har jag beställt lite skivor av Flogging Molly & Samiam och jag bör få dom i veckan och det är ju alltid något att se fram emot. Vill ni ha ett musiktips så rekommenderar jag Holly Cole Trio i vad som antagligen skulle kallas modernjazz. På tal om missade chanser, jag tror att jag äntligen blivit så gammal att jag skulle orka att läsa en bok av August Strindberg så nu ska jag ge mig i kast med Hemsöborna...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar