Vad smal den är sa hon!

Ja så sa min flickvän till mig idag när jag slängde fram korven, jag å andra sidan tyckte att den nog gott kunde passa. Jag menar storleken har ju egentligen ingen betydelse det är ju liksom inte det enda som är viktigt, det är ju inte köttet som är viktigt utan det är ju hur man förbereder det hela som liksom är kryddan på moset. Hon tyckte iaf att en matigare korv skulle vara trevligare att sätta i sig så jag fixade fram en som var både lite längre och lite grövre. Jag vill ju att hon ska vara nöjd...

Vad jag pratar om? Falukorv naturligtvis, om ni trodde nåt annat så är ni bra jävla snuskiga! Så det så... :p

A day in the life...

Jag tänkte berätta en liten anekdot som inträffade för ett par dagar sedan. Min flickvän satt i sängen och påpekade att hon frös om fötterna, omtänksam som jag är föreslog jag att hon skulle ta på sig ett par strumpor. Då bad hon mig att ur tredje lådan uppifrån plocka fram ett par strumpor, återigen med hjälp av min omtänksamhet och känslomässiga mognad så frågade jag henne vilka strumpor hon ville ha. Berörd som hon var av min godhet och djuriska charm så tyckte hon att jag kunde plocka fram vilka strumpor som helst, "ta ett par bara" sa hon.

Med dessa ord ringande i mina öron så öppnade jag strumplådan och sträckte mig efter ett par strumpor som låg där, jag vände mig mot henne för att ta emot hennes tacksamhet. Då hon säger "Näe inte dom"...

Vad är då sensmoralen med denna berättelse, jo det ska jag tala om. Det kvittar hur snäll och omtänksam man än är, ibland så är kvinnor obegripliga varelser...

Solidarity my brother...

Jag satt och läste ett inlägg här idag och kom att tänka på karaktären Reg i filmen Life of Brian. En film som gör narr av det mesta med religion, fanatism och befrielsefronter. Reg är iaf ledare för en av dessa befrielsefronter och han och hans grupp slänger sig mycket med ordet solidaritet, fast Reg har en lite annan syn på det där med solidaritet än vad vi är vana vid. Tydligen är det så att han som ledare inte räknas in i hela solidaritet begreppet (han har iofs en dålig rygg) han ser i vilket fall till att inte behöva vara med på några farliga uppdrag som kunde skada honom, han är nöjd över att prata om solidaritet så länge han inte behöver riskera nåt...

Kanske är det så att ordet solidaritet har förlorat sin mening, kanske är det bara ett vaneord nuförtiden eller så är det helt enkelt ett ord som alla kan och vet vad det innebär. Risken finns att man snart börjar använda det i reklam som t.ex "var solidarisk mot världens kvinnor, köp always extraultramegalövtunna bindor, så stoppas röda faran redan vid gränsen"... :p

I vilket fall som helst så tycker jag allt att solidaritet är ett vänsterord och jag tycker faktiskt att vi på vänsterkanten måste få behålla vissa saker även om det nästan är osolidariskt av oss att inte dela med oss... :p

Det finns monster...

Igår när jag var ute och gick så stötte jag på en stor best som kom rusande mot mig allt vad dess fötter kunde bära den. Som tur var hade jag min kamera med mig och jag lyckades ta en bild på detta odjur...


Det var egentligen tänkt att det skulle blivit många fler naturbilder på bloggen idag men tyvärr så ville inte blogger att jag skulle lägga upp mina bilder på bloggen så det får bli så här helt enkelt. Jag kommer fortsätta att försöka lägga upp mina bilder, dom är alla lika bra som den här... :p

Nu så!

Det har varit en lugn dag här i Oskarshamn, det mest avancerade jag gjort idag är att gå en liten sväng, jag har även tagit en del naturbilder idag som jag kommer att lägga upp på bloggen snart. Det är ju bara det att dom blir ju lite stora så jag kommer nog att få kapa till dom lite...

Annars så verkar Oskarshamn vara sig likt sen sist jag var här vilket iofs är ca 5 år sen nu. Det var faktiskt på min farfars begravning som jag var här senast. Jag har väl en förhoppning om att min vistelse den här gången kommer att vara mer angenäm än då...

Jag sitter just och försöker att få min bärbara att ta till sig internet här nere i småland, det går sådär om jag ska vara ärlig, fast det kan ju bero på att jag inte är särskilt bra på datorer...

Framme i staden som aldrig sover....

Så är jag då äntligen framme i Oskarshamn och det har väl gått bra trots regn och rusk och syndafallet i Jönköping. Det var ett tag som det kändes som om jag lika gärna kunde tagit kanoten hit, fast då hade ju den blivit vattenfylld och då är det ju liksom ingen idé....

Huvudsaken är ju att hondendäringa finns här....!

Oskarshamn here I come...

Men inte riktigt än, har lite att fixa här hemma först men sen så! Skriver mer när jag kommit fram till Oskarshamn...