Jag måste erkänna en sak...

Det har tagit mig ett par år nu att nå en punkt i mitt liv där jag faktiskt kan erkänna en sak! Det är ändå inte lätt att erkänna, särskilt inte i ett samhälle som ser ner på sådant här med ett väldigt cyniskt synsätt, detta är alltså inget man bara erkänner hursomhelst, åtminstone inte nuförtiden. Men det är väl lika bra att bita i det sura äpplet och kasta sig ut för stupet...

Jag är positiv! Jag vet att det inte är fint att vara det nuförtiden, nu ska man vara bitter, vresig, tjurig, negativ och rent ut sagt tycka att livet är skit för att kunna leva. Men sån är inte jag och jag kan inte ens låtsas att jag är det heller, jag tror inte ens att jag vet hur man ska vara för att vara bitter och negativ. Tjurig och vresig är ju inte så svårt att vara men har man ett positivt tänk så går sånt där över rätt så fort. Det är klart det är väl alltid lättare att vara negativ och bitter istället för positiv...

Men som sagt så är jag positiv, jag säger förvisso inte att det på något sätt är bättre än att vara negativ men jag behöver vara positiv för att må bra. Att alltid tänka att det löser sig istället för att tänka att det går åt helvete. Jag mår särskilt bra när jag kan vara positiv åt någon annan men det funkar bara när personen man försökt peppa ger ett gensvar. För det är alltid svårt att veta om dom positiva vibbarna tog ordentligt. Svårast är det faktiskt med människor som är negativtbittra av naturen men det är viktigt att tänka på att det inte handlar om att omvända någon till positivism utan snarare om att ge små knuffar som underlättar för dom. Vare sig det gäller ett scenframträdande, tenta eller uppsats och om det ändå känns jobbigt så har jag bara en sak att säga...

Det löser sig ska ni se... :)

En (lång)hårig mans bekännelser del 30 eller nåt...

Det var längesedan jag skrev något här, jag har varken haft ork eller lust men förhoppninsvis så kommer det tillbaka såsmåningom. Fast jag är osäker på om jag kommer skriva ett inlägg varje dag igen, moroten till det finns inte kvar, men det är väl som med allt annat, det kan ju återkomma det med.

Sen sist jag skrev har jag blivit långhårig, först var det för att jag inte hade råd att gå och klippa mig (det har varit en tuff sommar) sen för att jag började vänja mig vid tanken på att ha långt hår. För att inte tala om det faktum att jag såg Robert Carlyle i Stargate Universe, och jag fick då en föraning om hur jag kommer se ut när jag är typ fyrtio. Sanningen är ju den att jag och Robert Carlyle är ganska lika, inte till sättet men till längd och kroppsform, jag känner honom inte så jag kan inte bedöma hur lika vi är och jag tänker inte tro att han är som sina rollfigurer. En annan sak som vi också har gemensamt är håret, vi har samma stuk på det. Ni vet den där sorten som alltid lägger sig i mittbena hur mycket man än kämpar.

Ja typ så här kommer jag se ut när jag är fyrtio år gammal, kanske något silverhår här och där i kalufsen men ni måste medge att jag kommer vara jävligt stilig... :p

Terry Jones och barbarerna...

Jag har alltid gillat Monthy Python och alla deras medlemmar. Faktiskt har jag alltid gillat dom så mycket att jag med spänning alltid ser vad dom hittat på. Jag gillar exempelvis Michael Palin när han åker jorden runt, jag gillar de flesta av Terry Gilliams filmer och nu kan jag säga att jag gillar den serie som Terry Jones gjort om Romarriket och deras syn på andra folkslag. Serien har gått på svt förut och sändes i repris under förra veckan. Som tur är så finns den på SvtPlay ett tag till och jag måste säga att den är värd att titta på. Om så inte annat för att få se hur välutvecklade resten av världen runt Rom faktiskt var.. :)

I rymden kan ingen höra dig stöna. Eller en Sith får alltid ligga...

Jag är ett stort Star Wars-fan, är ni regelbundna läsare av denna blogg så kommer detta inte som någon nyhet för er, det är heller ingen nyhet för er att jag då och då har snuskiga tankar om min omvärld. Jag är en snusknörd och stolt över det, jag skulle vilja katalogisera alla Kamasutras ställningar med siffror. För ja jag är en siffernörd också och säga vad man vill men det skulle vara jävligt nördigt att säga till sin partner "jag vill att du tar mig i ställning B37"...

Jag skulle vilja bygga upp ett snuskmuseum som skulle visa alla snuskigheter som mänskligheten kommit på från forntid till nutid, jag skulle vilja ha en konsthall i anknytning till muséet, där skulle jag vilja ha ett rum med dildosar hängande i taket med snören. Kunde kalla rummet "Hall of the fallen penis". Vilka idéer jag fick nu, jag kanske borde jobba med sådant!

Vad har då detta med Star Wars att göra? Absolut ingenting egentligen, iaf inte dildomuséet. Jag har nämligen tänkt lite på Jediriddare och deras motsvarighet Sith (jag har spelat ett tv-spel (ja jag är lite datanörd också)). Jedi är goda och Sith är onda vilket egentligen beror på att George Lucas ska dela in allt i svart och vitt men det får vi ta upp någon annan gång. Jedi riddare kan falla till mörkret och Sith kan räddas till ljuset så som ni förstår finns det inga kompromisser...

Det är just det är fallandet till den mörka sidan som jag funderat på, det och dess samband till den mänskliga hobbyn sex. Det är ju så här att Jedisar inte ska ha några känslor, ingen passion, inget som kan förleda dom till den mörka sidan och Sith är då tvärtemot, dom får ha känslor, passion och vara rent allmänt elaka. Detta gör att jag gör ett antagande och det är att jedisar aldrig har sex. Hade dom det så skulle dom direkt bli onda...

Kanske skulle man använda sig av jedisar när man försöker få unga människor att hålla på sig "Obi-Wan Kenobi says no to sex! So should you! Just say no!" Det finns ju dock ett problem med hela jag har just knullat så nu blir jag ond scenariot. Alla som någon gång knullat, legat eller sexat vet ju att allt sex inte är så fantastiskt så att man faktiskt faller till den mörka sidan och blir ond. Men antagligen så räcker det för en Jedi att bara doppa lite för att bli ond, onani är ju heller ingen hjälp, eller som Yoda skulle säga "lead you to the dark side it will..."

Sith må va onda men de får iaf ligga... :p

När det inte går bra så går det dåligt...

Jag hade svårt att sova i natt och jag somnade inte förrän klockan hade nått femsnåret. Sen när jag väl somnat så drömde jag mardrömmar så det stod härliga till, dock inte om frustrerande kvinnor den här gången. Näe den här gången handlar det mer om insekter som hamnade i sängen och liknande. I vilket fall så blev min sömn ryckig och det kommer säkert inte som någon större chock för er när jag säger att jag inte var utvilad, vare sig fysiskt eller psykiskt när jag vaknade. Plus att jag var tvungen att kolla sängen, utifall att det fanns insekter i den...

Helt plötsligt så händer det...

Helt plötsligt så vaknar ens kreativa sida till och då händer det saker. Det var rätt längesen jag kände att jag kunde skapa något överhuvudtaget, beror väl på skolan och allt som har med den att göra. Kan ju iofs vara något annat också, något undermedvetet kanske. I vilket fall så hoppas jag att jag kan behålla den här känslan ett bra tag framöver, jag har saknat den...

Mad Max Mel...

Jag har på senare år blivit mindre och mindre benägen att bry mig om vad "stjärnor" i Hollywood gör på sin fritid. Om sanningen ska fram så bryr jag mig faktiskt mindre och mindre om vad dom gör på vita duken också. Vissa saker rykten om utsvävningar lyckas ändå nå mig med detta i åtanke så kommer här en fundering. Mel Gibson verkar vara någon sorts katolsk extremist, rasist och kvinnomisshandlare, ni vet den där sortens människa som om han levde bland oss "vanliga" människor skulle ses som en galning eller t.o.m en konspirationsteoretiker...



Ja ja nu har ju förvisso inte gamle Mellan (försvenskning av Mel (ungefär som när Clint blir Clintan)) gjort några bra filmer på typ två decennium så kanske är detta bara ett sätt för honom att göra revolt mot Hollywood och mänskligheten eller nåt. Ett sätt att synas på helt enkelt, jag menar han får ju ändå dålig press för sina filmer...