Den 2.a September 2015 förlorade jag hon som under så många år var mitt allt, hon som var den som tog mig i sin famn när jag behövde tröst, hon som stöttade och bannade, hon som lärde mig om livet och som gav mig sin kärlek. Min mamma finns inte längre bland oss och världen har blivit lite mörkare, lite kallare, lite tråkigare. Hennes skratt har tystnat för sista gången men minnet av henne lever vidare.
Jag sitter här sex månader senare med ett hål i mitt hjärta. Jag saknar henne och önskar så innerligt att jag återigen kunde få höra hennes röst.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar