Så sa Descartes en gång för längesen när han skulle verka som om han faktiskt tänkt ut nåt intelligent. "Jag tänker därför finns jag"..... Det är en fin tanke men jag har funderat lite på den. Är det så att för att existera måste man tänka eller är det så att om man inte tänker så är livet inte värt att leva? Om bara saker som tänker existerar, existerar då fåtöljen jag sitter i, lägenheten som jag bor i eller datorn som jag skriver på nu. Är det jag som gjort så att dessa ting kan existera? Existerar mina vänner? Eller har jag skapat dom med, för jag kan faktiskt inte veta om dom tänker (ibland undrar jag :p)...... Är världen skapad av mig? en värld som jag befolkat med skuggor som aldrig riktigt tar form... Är jag gud? Och om jag är det, varför har jag då så håriga fötter?
Sen kan man fundera på hur mycket en person tänker vid olika tillfällen... Det finns tillfällen då jag har tänkt för mycket (kvinnor) och på något sätt nästan överexisterat, fast när jag sitter och spelar xbox så tänker jag inte speciellt mycket så då kanske jag underexisterar istället....
Fast på det stora hela är det nog ändå trevligare att existera än att inte existera. Nä nu måste jag dra, jag måste hjälpa en playboy bunnie som fastnat i jacuzzin.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
har du en xbox, din jävel
det är klart, hur ska man annars kunna filosofera
Skicka en kommentar