lördag, februari 28, 2009
Sängen som lockar...
Nu är jag jättetrött och min tanke är att jag ska ta en dusch och sen ska jag gå och lägga mig, hoppas jag iaf. Imorgon så har jag sovmorgon också så jag tror att trötthetsgrejen kommer att lösa sig själv. :)
Terrorister på chipsfabriken...
På en löpsedel idag för expressen så stod det "Terrorbomber i chipspåsar" och man hajjar ju till, jag menar vilken sorts chips rör det sig om? Är det Estrella eller Olw? Eller kan det vara något annat företag som blivit infiltrerade av chipsterroristerna? Undrar om det är muslimer och al-qaida som är skyldiga, dom vill ju alltid slå till mot någon av västvärldens stöttepelare. Det är ju genialt diaboliskt för vem förväntar sig att få sitt ansikte bortsprängt när man öppnar chipspåsen?
Sen ska det ju sägas att under rubriken "Terrorbomber i chipspåsar" så stod det med mindre text att det rörde sig om tidsinställda bomber bland chipsen på chipshyllan. Vilket om sanningen ska fram är en helt annan sak, illa javisst men inte lika illa som att få dillchips uppsprängt i näsan...
Sen ska det ju sägas att under rubriken "Terrorbomber i chipspåsar" så stod det med mindre text att det rörde sig om tidsinställda bomber bland chipsen på chipshyllan. Vilket om sanningen ska fram är en helt annan sak, illa javisst men inte lika illa som att få dillchips uppsprängt i näsan...
fredag, februari 27, 2009
En lång dag...
Lär det bli idag iaf. Först affischering på stan, sedan jobb vid stekbord och sen avslutas allt med biljettförsäljning på kåren. Vi får väl se hur representativ jag orkar vara vid försäljningen, kanske kommer jag bara sitta i ett hörn och se lidande ut. Näe nu ska jag inte vara sån det är klart att vi kommer sälja massor med biljetter idag, jag menar jag är ju väldigt söt och sånt säljer ju mycket biljetter...
torsdag, februari 26, 2009
Jag har en viktig fråga...
Minnet spelar en fula spratt ibland och vissa saker som man egentligen aldrig behövde lägga på minnet minns man inte och just nu så sitter jag och försöker gräva upp just ett sådant minne. Camilla Henemark medverkade en gång i tiden i ett erotikprogram på tv3, hon var hallåa alltså och det jag försöker komma på är vad detta program hette. Så är det någon som har en aning?
Du är så sjukt snygg...
Jag har lyckats förtränga att Linda Rosing faktiskt existerar men jag menar inget illa med det jag är bara helt ointresserad av vad hon hittar på med sitt liv. Fast nu har hon ju fått ett eget tv-program som jag tyvärr lyckades zappa mig in i. I det så var det iaf en kille som sa att "du är så sjukt snygg" till henne och jag började fundera på om hon verkligen är det, är det inte så att Linda Rosing är en dussinblondin? Finns inte den sortens kvinna överallt eller är det kanske att hon är "berömd" som gör henne sjukt snygg?
onsdag, februari 25, 2009
Min bakande lilla mamma...
Jag älskar min mamma mer än något annat på denna jord, missförstå mig inte jag älskar en del av er andra också, förhoppningsvis så vet ni vilka ni är och om ni inte gör det så är ni dumma i huvudet. :p
Men för att återgå till min mamma, hon har alltid varit viktig för mig, hon är min stabila punkt, mitt fort om man så vill. Hon var sjävständig, stark, fyndig, händig och envis, satan vad envis hon är och hon kunde aldrig ha fel heller, inte ens om vi båda visste att jag hade rätt (det ska dock erkännas att det var likadant åt andra hållet).
Alla dessa egenskaper älskar jag och inte bara hos henne men jag tror att det var min syn av min mor som oövervinnerlig och stark som gjorde att jag tog det så hårt när hon fick hjärnblödningen som nästan tog henne ifrån mig och min far.
Många utav dom egenskaperna som jag älskade hos henne försvann i takt med att hjärnblödningen blev värre, självständig är hon fortfarande så långt det nu går med en förlamad högerarm och det faktum att hon inte kan gå utan krycka, styrkan och fyndigheten finns kvar men de har förminskats lite men man ser dock glimtar av dom ibland, händigheten är nästan helt borta nuförtiden nu sitter hon mest och tittar på tv, det finns inte så mycket mer att göra.
Envisheten den är dock lika stark om inte starkare som förr, eller som hon beskrev hur det var att leva med ett handikapp "Tja vad ska man göra? Man får helt enkelt leva med det" och det är denna envishet som gör tror jag, att hon lyckats med att åtminstone få ett drägligt liv men det finns tillfällen då jag blir väldigt stolt över min mamma, som idag hade hon bakat en kaka, det är iofs inget speciellt med det, hon gör det rätt så ofta, näe det jag blev stolt över var att hon i kakan skulle ha rivet citronskal. Detta citronskal rev hon själv och om ni undrar varför jag blir stolt över en sån sak så säger jag bara försök själva riva citronskal med bara en hand, eller varför inte baka hela kakan med bara en hand. När ni gjort det så kommer ni förstå varför min mamma gör mig stolt... :)
Men för att återgå till min mamma, hon har alltid varit viktig för mig, hon är min stabila punkt, mitt fort om man så vill. Hon var sjävständig, stark, fyndig, händig och envis, satan vad envis hon är och hon kunde aldrig ha fel heller, inte ens om vi båda visste att jag hade rätt (det ska dock erkännas att det var likadant åt andra hållet).
Alla dessa egenskaper älskar jag och inte bara hos henne men jag tror att det var min syn av min mor som oövervinnerlig och stark som gjorde att jag tog det så hårt när hon fick hjärnblödningen som nästan tog henne ifrån mig och min far.
Många utav dom egenskaperna som jag älskade hos henne försvann i takt med att hjärnblödningen blev värre, självständig är hon fortfarande så långt det nu går med en förlamad högerarm och det faktum att hon inte kan gå utan krycka, styrkan och fyndigheten finns kvar men de har förminskats lite men man ser dock glimtar av dom ibland, händigheten är nästan helt borta nuförtiden nu sitter hon mest och tittar på tv, det finns inte så mycket mer att göra.
Envisheten den är dock lika stark om inte starkare som förr, eller som hon beskrev hur det var att leva med ett handikapp "Tja vad ska man göra? Man får helt enkelt leva med det" och det är denna envishet som gör tror jag, att hon lyckats med att åtminstone få ett drägligt liv men det finns tillfällen då jag blir väldigt stolt över min mamma, som idag hade hon bakat en kaka, det är iofs inget speciellt med det, hon gör det rätt så ofta, näe det jag blev stolt över var att hon i kakan skulle ha rivet citronskal. Detta citronskal rev hon själv och om ni undrar varför jag blir stolt över en sån sak så säger jag bara försök själva riva citronskal med bara en hand, eller varför inte baka hela kakan med bara en hand. När ni gjort det så kommer ni förstå varför min mamma gör mig stolt... :)
Etiketter:
bakning,
citronskal,
hjärnblödning,
kärlek,
mamma,
stolthet,
styrka
Trötthet...
Jag förstår inte varför jag är trött idag, jag har ju sovit länge inatt eller ja jag gick ju upp vid ett tiden fast då kom jag ju inte i säng förrän vid halv sex så så länge sov jag ju inte. Just nu funderar jag på om jag skulle försöka äta nåt, om jag kan hitta nåt vill säga, det har gått lite upp och ner på sista tiden vad gäller att ha mat hemma när jag är hungrig. Sen ska den ju allra helst vara lite nyttig också (grönsaker alltså) och sånt där krafs...
Nu när jag tänker på det så är det inte alls konstigt att jag är trött, jag får försöka trycka i mig lite socker så jag klarar mig fram till andra andningen som man säger.
Nu när jag tänker på det så är det inte alls konstigt att jag är trött, jag får försöka trycka i mig lite socker så jag klarar mig fram till andra andningen som man säger.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
