Tears in Rain

10 saker som jag inte gillar att äta...

2011-10-03T22:54:00.006+02:00

10. Majskolvar

9. Torkat kött

8. Curry

7. Melon

6. Fisk som det finns ben i

5. Kräftor

4. Pumpa

3. Salami

2. Oskalade persikor

1. Kassler i alla dess former

Filmmusik

2011-10-02T22:04:00.004+02:00

Jag har funderat en hel del på vad jag tycker är den bästa filmmusiken och tänkte att nu tar jag chansen att göra en tio-i-topp lista. Det enda krav jag har på dom är att musiken är instrumental.

10. Jurassic Park

9. Indiana Jones (av John Williams)

8. James Bond (John Barry)

7. Superman (John Williams)

6. Beverly Hills Cop (Harold Faltermayer)

5. Top Gun

4. Deer Hunter (Myers version av John Williams)

3. For a Few Dollars More (Ennio Morricone)

2. Star Wars (John Williams)

1. Local Hero (Mark Knopfler)

10 i Oktober...

2011-10-01T23:37:00.005+02:00

Nu är det ett bra tag sen jag bloggade sist och jag vet väl inte direkt om det har hänt något särskilt speciellt under tiden jag varit frånvarande. Jag har ändå tänkt att jag borde börja blogga lite lätt igen, därför har jag bestämt att eftersom oktober är den 10:e månaden så pasar det med att skriva 10 i topp listor. En för varje dag i oktober, ni får gärna komma med idéer på listor jag kan skriva. Listorna blir fallande från 10-1. Som start på detta projekt tänkte jag mig min tio i top vad gäller glass...

10. Jordgubbsglass

Ja vad kan man säga, klassisk på alla sätt och vis

9. Ägglikör

Jag vet inte om man kan säga något annat än briljant :)

8. Pistachglass

Det är något speciellt med en glass med nötter i.

7. 88:an

Nog den godaste pinnglass jag ätit, att den blir jäkligt kladdig på en varm sommardag är ju bara ett plus

6. Mjukglass

Absolut bästaste sommarglassen av alla

5. Päronglass

God och enkel

4. Hasselnötsglass

Visst får jag allergiska reaktioner av hasselnötter men inte när det är blandat med glass! Tur för mig...

3. Vaniljglass

Vanlig enkel vaniljglass är bland det bästa som finns :)

2. Texas Pecan

Helt underbar glass med kolasås och pecannötter

1. Blåbärsglass

Det går inte att beskriva den njutning jag känner när jag får lite blåbärsglass i munnen, världshistoriens mest givna etta skulle jag kunna utnämna denna till.

Det där ja!!

2011-07-17T13:55:00.003+02:00

"Vad tjock du har blivit" säger hon samtidigt som hon tittar uppfodrande på mig med en blick som säger, du vet att jag har rätt, jag vet att jag har rätt och nu är bara frågan om du tänker erkänna det eller kämpa emot. Visst vet jag att hon har rätt så jag gör det enda rätta, jag kämpar emot och försöker låtsas som att jag inte vet vad hon pratar om...

Det där med att motivera sig till att träna är svårt och även om just den repliken hoppar in i mitt huvud ibland så motiveras jag inte direkt jättemycket av den. Jag vet ju var min riktiga motivation kommer ifrån, det var när sjuksköterskan sa att jag har hjärnblödning i familjen (ja hon sa det ju inte exakt så men ni förstår vad jag menar). Nu när jag kommit igång så känner jag faktiskt att jag saknat det (att springa alltså) och det måste ju ses som något positivt... :)

I have a dream...

2011-05-27T17:17:00.002+02:00

A dream of sweet illusion...

Jag har börjat oroa mig för att jag börjar bli lite småborgerlig, jag har börjat drömma om ett rött hus med vita knutar, en stor trädgård fylld av blommor, träd och grönsaksland. Ett växthus har jag också i drömmen, ett som är fyllt av antingen stora mängder grönsaker eller stora mängder blommor och som jag kan sitta i när lusten faller på. Jag drömmer om att spendera mycket tid med att safta, sylta och lägga in. Jag skulle vilja odla en stor del av mina råvaror. Men mest av allt så drömmer jag dock ändå om bin och bikupor, att göra min egen honung och egentligen är det ju inget större fel med denna dröm. Ja det skulle väl vara det där med att det känns lite medelsvensson...

Ensam i Ensamheten...

2011-05-24T20:05:00.003+02:00

Ensamheten heter en liten by i Storumans kommun i Lappland, den är nog mest känd för att Heidi Andersson kommer därifrån. Byn Ensamheten är för mig en symbol som både lockar och skrämmer mig. Jag har nämligen tänkt mycket på det där med att vara ensam och ensamhet, jag gillar att vara ensam men jag är dödligt rädd för ensamhet. Att vara ensam är för mig att få göra exakt som jag själv vill, att rå om mig själv och att inte behöva lyssna på någon. Ensamhet är en helt annan sak, ensamhet är när man inte har någon annan levande människa att prata med, inga vänner, inga släktingar, det som symboliserar ensamhet allra klarast för mig är tanken på att fira jul själv, att inte omhuldas av värmen från släkt och vänner...

Jag tror min skräck för ensamhet alltid funnits där, jag är enda barnet och min ensamhetsskräck kan nog knytas till mina tankar om att mina föräldrar en dag ska dö. Tänk om jag då är alldeles själv i livet, var tar jag vägen då? En sak som jag märkt är att såhär ca 6 år efter att min mamma fick sin hjärnblödning så har min ensamhetsskräck tagit sig ett nytt uttryck. Jag är rädd för hjärnblödningar och det är jag så till den milda grad att jag på natten när jag inte kan sova och hjärnan spelar en spratt, kan få för mig att jag fått en hjärnblödning, jag ligger i mörkret och känner efter. Nyper mig i armar och ben bara för att vara säker. Trots detta så tror jag inte att det är själva sjukdomen som skrämmer mig (så mycket) utan snarare är det så att rädslan kommer från att vara själv och osaknad när det händer.

När min flickvän tog en semesterresa till Gran Canaria med sin mor och var borta en vecka så ökade min rädsla för jag insåg plötsligt att hon är den enda jag har daglig kontakt med, det finns ingen annan som skulle sakna mig på ett antal dagar, om ens en hel vecka och om det fanns folk som saknade mig, skulle dom då försöka få tag i mig så jag kan räddas? Jag vet inte! Jag vet inte heller om jag någonsin kommer komma över den här skräcken men jag tänker definitivt försöka.

Det enda jag med säkerhet kan säga är att jag inte vill vara ensam i ensamheten...

Dag Sju:

2010-12-09T16:23:00.002+01:00

Dagens tema är: Din bästa vän!

Hur bedömer man en bästa vän? Vilka egenskaper ska en sådan ha? Jag kan ärligt säga att jag inte vet. Visst finns det egenskaper jag vill se hos mina vänner. Allting var lättare när jag var barn för då räckte det att säga att en person var ens bästa vän för att han skulle vara det. Den enda egenskap som var viktig var att dom lekte tillsammans med en.

Många år har förflutit sedan jag var barn och några egentliga bästa vänner har jag inte längre. Jag har naturligtvis vänner som betyder mer för mig än andra men ändock ingen sån där som kan kallas bäst. Kanske skulle jag göra som Paris Hilton och hitta en bff på tv. Eller inte...

Jag har många bekanta men få riktiga vänner, jag har egentligen aldrig haft många vänner men dom jag har är väldigt viktiga för mig och jag måste säga att jag blivit bättre på att hålla kontakten med dom än vad jag var förr. Det gläder mig att jag kan säga det för jag tror att man måste ha människor (hur jobbiga de än må vara ibland) i sitt liv. Jag tror man mår bättre av det helt enkelt...

Kanske är det så att man inte måste ha EN bästa vän utan det går lika bra att ha flera nära vänner där inte någon klassas som bästa. Men om jag skulle ge mig på egenskaperna en bästa vän skulle ha så skulle jag säga att personen måste se vem jag är i verkligheten och acceptera den jag är utan krusiduller. Jag tror att en bästa vän har samma humor, samma intressen, det är nån man gillar att hänga med helt enkelt. Framförallt så tror jag det är kärlek det handlar om, jag tror inte man kan ha en bästa vän utan kärlek... :)

Den sjätte dagen:

2010-12-06T22:46:00.003+01:00

Dagens tema är: Min dag!

Eftersom absolut ingenting hänt idag så tänkte jag som så att istället för att jag skriver om den här dagen så skriver jag om en ganska typisk dag istället.

Jag ställer alltid min klocka/telefon på 06.30, 06.35 och 06.40 iaf när jag sover hos flickvännen. Jag ställer klockan så, inte för att jag ska gå upp utan för att hjälpa henne komma upp på mornarna. Jag ställer in flera tider för vi båda är snoozare (jag kan snooza en hel timme utan problem) och telefonen ger mig möjlighet att lura mig själv. Iaf så klockan 06.30 ringer min klocka varpå jag så kärleksfullt jag kan vänder mig mot henne och pötar te na så hon vaknar. Oftast så blir svaret ett mmm (eftertryck beroende på vakentillstånd och ovilja att gå upp kan jag säga) varpå jag åter somnar om. Detta mönster upprepar sig tills det att hon går upp och jag kan stänga av alla snoozande klockor...

Jag brukar dra mig upp något senare (typ 11) om jag inte ska till skolan. jag slänger på mig mina mysbyxor och en t-shirt och går ut i köket. Jag startar vattenkokaren och ser till att mitt tébehov stillas omgående. Jag startar datorn och kollar nattens NHL-resultat om Kings har vunnit så är allt positivt, detsamma gäller om bröderna Sedin inte gjort några poäng (ja jag erkänner jag gillar inte dom). Jag tar min kopp té och sätter mig framför datorn och kollar facebook, twitter (ja jag pillar lite med det med) för att se om det hänt något spännande (oftast har det inte gjort det). Jag kollar lite dagstidningar över nätet mestadels SvD och DN, just nu är det väl Korea, wikileaks och hajen i egypten som intresserar mest (ska bli väldigt intressant att se vilken sorts haj det är, kan vara en vitfenad revhaj men men).

Efter jag fått i mig mitt té och mitt dagliga tidningsbehov så är det dags att äta frukost (tar ju som sagt 1-2 timmar för mig att kunna äta frukost) denna intages oftast framför Stargate. När stargate är slut så är det dags att ta tag i saker (går sådär just nu) och då ger jag mig på datorn igen, jag startar spotify och sätter igång pluggmusiken. Efter det är det bara att läsa en massa böcker/artiklar och försöka skriva något.

Kvällen går ut på att försöka hitta på något att äta, försöka övertala flickvännen till att spela HALO, hon är som en slåttermaskin i det, helt ljuvlig att spela med :D. Ibland så vill hon och ibland så vill hon inte. Om inte försöker jag att läsa lite innan jag går och lägger mig...

Ja så ser min dag ut...

På den femte dagen kommer kärleken fram...

2010-12-03T17:28:00.003+01:00

Dagens tema är: Min Definition av kärlek

Jag känner att det är svårt att definiera något som kan vara så mycket olika saker men jag ska försöka iaf. Jag tror att det finns så många olika definitioner av kärlek för det finns så många olika sätt att visa sin kärlek på.

Kärlek för mig kan exempelvis vara sättet jag retar folk på, jag retar nämligen bara folk jag tycker om, det är ett sätt att berätta för dom att man älskar dom utan att behöva säga dom mycket större orden högt. Kärlek för mig är att alltid finnas där om någon behöver en, kärlek för mig är också att acceptera någon för vem den är, att oavsett vad som händer finnas där. Kärlek för mig är att ge av sin kärlek, att inte vara egoistisk och bara ta kärlek. Kärlek är att aldrig döma utan bara vara, kärlek är att förstå. Kärlek är att våga, att inte gömma sig, att våga älska och att våga öppna sig. Kärlek är att våga sträcka ut en hand men även att ta den hand som sträcks ut mot en, kärlek behöver inte vara en underkastelse, kärlek är värme i en kall värld. Kärlek är att älska...

Kärlek kan också bara vara så enkelt som att skicka en grilltång och ett par gummihandskar till någon...

Den 4:e dagen... (erkänn det är lite långt mellan dagarna va?)

2010-12-01T21:13:00.002+01:00

Dagens tema är: Vad har jag ätit idag?

Jag är som vanligt inte sådär jätteförtjust i frukost, åtminstone inte de första 1-2 timmarna efter jag vaknat. Så för att vara krass kan man säga att om jag vaknar vid 10.00 så kan jag äta frukost tidigast 11.30 (té räknas inte som frukost och kan intas alla timmar av dygnet, oavsett vaket eller ovaket tillstånd)...

Dagens frukost bestod iaf av ett par smörgåsar med ost och skinka på. Vanligtvis så består frukosten även av müsli med "gyllene"frukt, vad det nu innebär, torkade bananer och ananas är det i den iaf. Ja ja idag så var den slut så det blev bara smörgåsar iaf.

Sen blev det inte någon mat förrän vi var nere på stan. Vi var där för att införskaffa en av mina födelsedagspresenter. Kostym med skjorta och slips (möjligt inlägg med bilder om detta senare) i vilket fall så blir man hungrig av att gå runt och prova slipsar så vi tog en sväng till Orient Palace och åt buffé. Problemet med buffé är ju att man får äta hur mycket man vill och det gjorde jag, så idag har jag ätit rätter med lamm-,nöt- och kycklingkött, samt en jäkla massa grönsaker och ris, därtill dracks det kopiösa mängder mjölk och allt avslutades med frukt, kladdkaka, friterad banan och glass...

På det hela kan man säga att det varit en bra matdag även om man rullade hem från stan sedan... :)

På den tredje dagen!

2010-11-28T18:53:00.003+01:00

Så kommer föräldrarna fram...

Dagens tema är alltså: Mina föräldrar!

Min pappa (Lasse) och min mamma (Ulla) träffades en gång i tiden i Vänersborg när han jobbade i fotobutik och hon jobbade på lasarettet där. Vänersborg är förresten den stad där jag spenderade min 20-års dag tillsammans med en frikyrkelig man som ansåg att man inte skulle ha sex före äktenskapet, och en kvinna som åt pencillin eftersom hon hade en infektion i slidan. Det är dock en helt annan historia...

Föräldrarna var det ja. 1972 så rymde dom till Gotland (har jag för mig) där dom utan resten av släktens vetskap gifte sig. Dom flyttade till Skövde där pappa fortsatte att jobba som fotohandlare och mamma fick jobb på det nybyggda KSS. Ett par år senare så kom jag till världen men innan jag föddes så skulle ju släkten få veta att den väntade tillökning. Därför bestämde sig min far för att ringa runt och berätta detta för alla, datumet han valde var den 1:a april och inte en käft trodde honom. Men här är jag nu...

Ibland så tror jag att jag har världens bästa föräldrar, en mamma som var min livsgrund, en envis, tjurig kvinna med massor av humor, min tröst i världen som var. en pappa som alltid står på min sida hur konstiga idéer jag än får här i livet. Dom gifte sig för snart 40-år sedan och dom älskar verkligen varandra, under alla dessa år som jag levt med dom så har jag nog aldrig bevittnat ett riktigt gräl. Istället har jag sett kärlek fylld med det faktum att de aldrig tar varandra på för stort allvar, mitt hem var alltid avslappnat och så ser min relation till mina föräldrar ut än idag.

Ibland händer dock saker i livet som vi inte kan styra över. 19.00 på den sista måndagen i maj 2005 fick min mamma en massiv hjärnblödning, som tur var så var jag hemma så ambulans tillkallades snabbt. Även om läkaren inte trodde att hon skulle överleva så gjorde hon det, visserligen med förlamad högersida (hon går med krycka) och svårt att tala men hon är fortfarande den där tjuriga, envisa kvinnan som alltid varit min mamma, och hon och pappa är fortfarande likadana mot varandra som dom alltid varit.

På andra dagen...

2010-11-25T20:11:00.003+01:00

Dagens tema är: Min första kärlek.

Det är egentligen inte en lätt fråga att svara på. Den första kärleken kan ju vara så många saker, allt från föräldrar till någon sak som alltid kan förknippas med kärlek som exempelvis ett gosedjur eller liknande. Eftersom jag redan har skrivit ett inlägg om min kärlek till mitt gosedjur, och eftersom jag kommer skriva om mina föräldrar imorgon så väljer jag att tolka dagens tema som min första "romantiska" kärlek. Egentligen så är det fel att kalla den "romantisk" den var nog snarare oskyldig av sitt slag...

Hon som var hon med stort H hette Magdalena och vi gick i samma klass i lågstadiet år 1-4. Hon var lång, blond ,hade blå ögon och var dotter till en präst. Jag var liten och tanig med en viss lätthet för att gråta. Vi kan väl helt enkelt säga att jag var den känslosamme i förhållandet. Hur det kom sig att att vi drogs till varandra vet jag inte, kanske tyckte hon jag var söt, eller så tyckte hon synd om mig för att jag grät så ofta i vilket fall så tyckte hon om mig och jag om henne.

Tyvärr höll vi aldrig varandra i handen för om sanningen ska fram så var jag inte modig i den åldern och att hålla hand med en flicka inför alla klasskamrater funkade bara inte. Jag minns en gång när vi en fredag hade roliga timmen (ni vet den där timmen då man om man ville fick showa lite inför klassen, den timmen som var till för att vi skulle hålla oss lugna resten av tiden i skolan) vi hade iaf en brevlåda som tömdes av vår lärarinna varje fredag, en brevlåda som vi själva fyllde med brev till våra klasskamrater. Just den här roliga timmen som jag minns så hämtade lärarinnan breven och som alltid så läste hon högt ut namnet på adressaten, som vanligt så var det någon kille som skickade till sina killpolare, tjejer som skickade till sina tjejkompisar. Men den här gången var det dock ytterligare ett brev med i brevskörden, ett brev adresserat till mig...

"I love you Martin" läste min lärarinna högt ut inför klassen och som ni säkert redan listat ut var det från Magdalena. Till klasskamraternas skratt så blev jag väldigt förlägen och antagligen illröd i ansiktet. Nu när jag är äldre så inser jag hur modigt det var av henne att skriva det brevet och visa sin kärlek för mig för alla våra klasskamrater. Tyvärr var det inte lika lätt för mig att inse det då, jag var ändå den där lille pojken som fortfarande tyckte att det var svårt att gå emot strömmen. Ibland tänker jag att det är en av de grejer som jag velat ändra av mitt liv, att faktiskt säga till henne vad jag egentligen kände.

Nu tror jag iofs att hon visste, för att vara ärlig så tror jag att hela min klass visste om det långt innan brevet dök upp. Jag minns en gång efter brevet, nån gång i fjärde klass tror jag det var. Klassen var hembjuden till en kille som fyllde år och så sa hans mamma att vi var tvungna att dela in oss i par för det skulle bli dans. Varpå hela klassen unisont säger att Magdalena och Martin kommer ändå välja varandra, så ja dom visste lika väl som jag vem min första kärlek var... :)

Nu gör jag det...

2010-11-24T15:38:00.003+01:00

Snor Sarhas idé alltså! Som även Markus gjort ska sägas. Fast det låter kanske mycket bättre att säga att jag lånar den, för om jag lånar idéen så kan jag kanske lämna tillbaka den om den inte funkar för mig. Alltså utifall att det jag skriver inte blir bra överhuvudtaget. Tanken är att man ska skriva ett inlägg om dagen med ett tidigare bestämt ämne...

DAG 1: Presentera dig själv!

Jag heter Martin och bor i den stora metropolen Skövde. För exakt en vecka sedan så fyllde jag 35 år vilket gör att jag ibland känner att jag borde bete mig vuxet. Dessa ögonblick passerar dock ganska fort och jag återgår till normaltillståndet som bara kan betecknas "Nörd". Ja jag är en nörd och stolt över det, jag samlar/prenumerera på amerikanska seritidningar (X:Men och där tillhörande titlar), jag har heller inga problem med att ge mig in i en diskussion om om Hulken är starkare än Stålmannen. Jag är även en stor sportnörd och löjligt förtjust i NHL-statistik, jag älskar skidskytte och fotboll och egentligen allt som ryms inom ordet sport...

Vad ska man säga annars om mig? Ja jag är ju då positiv av naturen, allt löser sig helt enkelt, jag har humor och är enligt egen utsago åtminstone medelsnygg. Jag är rökfri, snusfri och nuförtiden så gott som spritfri. Dock är jag inte luktfri men vem är det i dagens samhälle? Jag är omhändertagande och enligt andra en bra lyssnare, jag är lagom intelligent men jag har inget emot att verka smartare än vad jag är, jag har förvisso inget emot att verka dummare än vad jag är heller. :)

Det mest negativa med mig är väl det att jag kan vara både irriterande och jobbig, ibland samtidigt faktiskt. Jag är det dock oftast på ett ganska snällt sätt. Jag avskyr att bli ignorerad och har en tendens att bli mer på om jag blir det. Men oftast så är jag the fun loving man you all love...

Sexiga katter.

2010-11-23T17:01:00.003+01:00

Jag drömde en sexdröm för ett par dagar sedan, en som verkligen satte sig i minnet. Konstigt nog händer det inte alls så ofta som man skulle kunna tro. Vare sig sexdrömmar eller minnen av drömmar. Kanske minns jag den för att jag så sällan drömmer sexdrömmar eller så beror det på vem det var som var med i den. I vilket fall så minns jag den väldigt väl, tyvärr så tog den slut för fort (nej det var inte för att jag kom), jag vaknade till och när jag somnade om i förhoppning om att komma tillbaka till min sexdröm så började jag drömma om lejon istället...

Och jag vet inte vad ni tycker men lejon är fan inte lika kul att drömma om som sex. Särskilt inte den sortens lejon som jag drömmer om, dom är mer stora huggtänder och aggresivitet. Jag blir alltid fundersam över varför jag drömmer om lejon, enligt drömtydning så är det det här som är skälet.

"Appears in many dreams, and usually signifies anger, desire to hurt, aggressiveness; or fear of these feelings in others or ourselves. We may feel fear of our own anger due to it threatening injury to others in a way that would reflect upon self, and devour our other feelings and desires. The lion can often express feelings of love that cannot express normally, and become aggressive instead. If we see someone we love showing interest in another, or if we feel ousted by brother or sister for parents’ love, our feelings may seem to us like a terrible lion. Daniel in the lions’ den is a beautiful symbol representing how these feelings may be calmed and changed if our life is given to the influence of the spirit."

Jag måste erkänna att jag egentligen tog med drömtydartexten bara för att jag skulle kunna visa hur den blev efter att man använt google-translate på den och jag tror ni kommer hålla med mig om att andemeningen i den engelska texten verkligen ändrats... :p

"Visas i många drömmar, och oftast betyder ilska, lust att skada, aggressivitet eller rädsla för dessa känslor hos andra eller oss själva. Vi kan känna rädsla för vår egen ilska på grund av den hotande skada andra på ett sätt som skulle reflektera över själv, och förtära våra andra känslor och önskningar. Lejonet kan ofta uttrycka känslor av kärlek som inte kan uttrycka sig normalt, och bli aggressiv istället. Om vi ser någon vi älskar att visa intresse för en annan, eller om vi anser störtade med syskon till föräldrar kärlek, får våra känslor tycks oss som ett fruktansvärt lejon. Daniel i lejon den är en vacker symbol som representerar hur dessa känslor kan lugnas och ändras om vårt liv ges till påverkan av alkohol."

Så nu vet ni det! Ges vårt liv till påverkan av alkohol så blir allt bättre... :p

Ska jag eller ska jag inte?

2010-11-22T20:06:00.002+01:00

Jag funderar på om jag borde se "Predators". Visst vet jag att den pendlar mellan mindre bra och usel rent kvalitetsmässigt men jag är ändå lite nyfiken. Lika nyfiken som jag var på "Alien vs Predator" och "Alien vs Predator 2" som om sanningen ska fram var usla helt genom. Så som ni förstår så har jag inte direkt hoppet uppe den här gången (heller) men så är det ju det där med nyfikenheten och den tar ju överhanden över det sunda förnuftet ibland. Så vad tycker ni? Borde jag se den? Eller borde jag hitta något mer meningsfullt att fylla mitt liv med? :P

Vill ni se en stjärna?

2010-11-19T21:38:00.003+01:00

Jag blåste som sagt eld igår kväll på stad i ljus och idag var jag med i tidningen, när jag såg det så kom gamla drömmar med världskändisskap och dylikt fram som hemska monster ur garderoben. Det kom en sådan egoknäpp här att jag funderade på att börja detta inlägg med Zarah Leander sjungande den gamla dängan "Vill ni se en stjärna?"

Men som ni ser på bilden så finns det vissa problem med detta. För det första så ser ju inte en käft att det är jag som blåser eld. Men jag kan intyga att det är jag för jag var den ende som hade uppkavlade ärmar. Det hade jag förresten för att jag lyckades få på mig alldeles för stora kläder, jag såg säkert jättefånig ut i dom så därför är det bra att fotografen kapade mina ben på bilden...

För det andra så har jag fått eksem på bröst och mage av oljan vi använde och säga vad man vill men när kroppen kliar som mest så är det jävligt svårt för att inte säga omöjligt att ens ego sväller...

Född ur eld...

2010-11-18T23:19:00.003+01:00

Så var det tänkt att vår eldshow skulle heta en gång i tiden, det var på den tiden då Ffx var stora och jäkligt bra på att blåsa eld. Missförstå mig rätt vi är fortfarande bra på att blåsa eld vi är bara inte så stora längre och våra storslagna planer har flyttats längre bak i bussen om man säger så. Jag kom att tänka på det idag dels för att jag blåste eld idag (det gick bra, för att inte gjorts på många år) och dels för att på lördag så kommer vår senaste medlem att döpas. Nu fick jag det nästan att låta som att vi är en sekt där man måste döpas för att få vara med. Jag kan lugna er med att vårt senaste tillskott är 3,5 månader gammal och han föddes in i föreningen. Jag kom att tänka på namnet på vår gamla föreställning då jag tänkte på dopet och på om man inte borde ha brinnande vatten i dopfunten...

Lite hjälp fick jag allt!

2010-11-17T22:00:00.002+01:00

Igår så hade jag bestämt mig för att jag verkligen skulle skriva i min blogg men tyvärr så var inte min vilja och min motivation på samma våglängd. Ingen inspiration hittade jag någonstans men som tur var så dök det upp någon på msn som hjälpte mig med att bli inspirerad och motiverad. Visserligen så handlar det i huvudsak om att vi pratade snusk med varandra (som vi brukar) under en längre tid, men funkar det så funkar det. Det funkar så bra faktiskt så att jag funderar på att anställa personen på heltid som min motivator för om sanningen ska fram så behövs det.

Jag tror att jag insett att jag behöver människor som motivationsobjekt, alltså det är den sociala biten som är viktig för att min motivation ska vara på topp. Jag är iofs inte någon supersocial människa men det har ändå visat sig att jag behöver den där lilla knuffen man får från människor ibland. Problemet ligger nog i att hitta människor som kan vara den där motivationen, jag hittade en sådan person en gång och som motivator var hen riktigt riktigt bra men på något sätt kom livet i vägen för det hela...

Var tog den vägen?

2010-11-16T20:33:00.003+01:00

Min studiemotivation har flugit all världens väg och jag försöker med staplande steg intala mig själv att det löser sig av sig själv. Men eftersom det fortgått ett tag nu så det kanske en idé att själv försöka lösa det hela. Så om det finns någon därute som själv varit i samma sits så skulle jag uppskatta råd eller idéer om vad jag ska ta mig till för att få tillbaka motivationen. Dock förbehåller jag mig rätten att själv välja om jag vill utföra dessa motiviella idéer. Jag ser framför mig att någon av er föreslår att jag ska simma naken i ett akvarium fyllt med hummrar i ett led i att försöka få min motivation tillbaka. När det gäller hummrar och nakenhet så säger jag dock nej, det finns kroppsdelar som riskeras att knipsas av som är mig väldigt mycket kärare än min motivation. Bara så ni vet!!!

I skolan så har jag än sålänge lyckats klara mig, det känns förvisso som att jag är i någon sorts fritt framåtfall men det tror jag har med motivationen att göra. Just nu håller vi iaf på med fallstudier och jag hade lite tur där eftersom min uppgift behandlar just den del av Biblioteks- och Informationsvetenskap som jag är som mest intresserad av. Nämligen bibliotekshistoria, jag är så intresserad av det att jag faktiskt funderar på att försöka att doktorera i ämnet. Det är förvisso ett tag kvar tills jag ska göra det valet men åh vad det lockar. Det kan förvisso vara en skada av att ha sett för många "Stargate"avsnitt men jag tror det är mer än så. Jag tror att någonstans finns civilisationens grund i det faktum att man vill bevara det skrivna ordet/språket. Så planen ser ut som följande. 1. Doktorera i bibliotekshistoria 2. Lära mig läsa utdöda språk (Hieroglyfer, Kilskrift etc etc) 3. Lära mig andra levande språk (Spanska, Tyska, Franska etc etc) 4. Skaffa en hatt, en khakiskjorta och en oxpiska 5. Se hela världen som min arbetsplats. Så ser planen ut just nu men om jag också får tillgång till en Stargate så kommer jag inte klaga... :)

Som avslutning kan jag ju säga att jag har haft svårt att även hitta motivation till mitt bloggande. Först hade jag tänkt att jag skulle sno Sarhas idé men så hann den där jäveln Markus före mig och även om jag älskar honom (på ett väldigt manligt sätt ska påpekas) så blev jag lite tjurig på honom för nu måste jag helt plötsligt vara innovativ i mitt bloggande. Vad jag menar med detta är att om man ska sno någons idé så ska man vara den förste som gör det annars så är man bara någon som faller för grupptrycket. Det är som att vara den fule i "Den Gode, Den Onde, Den Fule" visst är han modig och så och visst är han smart men inte lika smart eller modig som de andra två. Plus att han alltid är den tredje som kommer på något...

Ibland så undrar man ju...

2010-10-28T22:24:00.002+02:00

Jag tänker ibland att jag överarbetar situationer, särskilt med människor som jag har kommunikationsproblem med, det känns ibland som att jag kämpar i motvind och då försöker jag lösa det genom en kvantitet före kvalitetmetod. Grejen är den att jag skulle vilja ha lite av den där överarbetartendensen just nu. Jag sitter nämligen just och pluggar inför en tenta imorgon (eller idag beroende på när ni läser detta)och jag skulle verkligen behöva överarbeta den här situationen. Pluggandet har som ni säkert förstår inte gått sådär jättebra, tyvärr har jag fortfarande väldigt svårt att ta till mig vad som står i kursböcker och för att vara riktigt ärlig så är det lite ironiskt eftersom jag läser till bibliotekarie. Men så är det ibland... Ja ja det kommer säker gå bra ändå och utifall att det inte gör det så är det ju bara göra om det... :)

Jag har vaknat ur min dvala...

2010-10-27T15:07:00.002+02:00

Jag läste rubriken "Näe jag är inte död..." på en blogg som jag brukar läsa. jag gillade den rubriken, jag gillade den så mycket så jag funderade ett tag på att stjäl... kopiera den och använda den som rubrik när jag började blogga igen. Den rubriken sa egentligen allt om hur det kändes för mig ang min blogg, det fanns liksom inte någon ork längre att skriva dagligen eller ens månadsvis. Lite kändes det som att jag dött en död av det virtuella slaget, det är som ni alla vet en värre död än att dö på riktigt. Förut sa man alltid till de sörjande (tänk lejonkungen) att den döde skulle leva kvar inom dom, nu förtiden så säger man istället att den döde kommer leva kvar på internet. Det är först när vi inte kan googla personen som dom är borta för evigt...

Och även om jag kan känna en viss bitterhet över att jag inte kom på just den rubriktiteln själv så måste jag nog säga att det ändå var den som gjorde att jag vaknade ur min bloggdvala. Nu sitter jag här och tänker att om jag bloggar ofta så kommer jag att leva på internet. I någon gammal server kommer jag att leva för evigt och där i ett litet bortglömt hörn av internet kommer vi åter ses mina kära vänner! Sen när tillräckligt med tid gått så kommer mitt virtuella jag antagligen utvecklas till en tänkande varelse, kalla mig Martynet och ta över världen med massor av robotar och Arnold Schwarzenegger. Så tack Sarha för att du väckte mig ur min dvala och ger mig en möjlighet till evigt liv... :)

Jag tror Alphaville säger det bäst...

En dedikation till Markus...

2010-10-27T00:15:00.002+02:00

Som tack för att jag fick vara del av Markus topp5lista så tänkte jag att jag helt enkelt tackar genom att dedikera en sång till honom. Markus denna är till dig...

Det där med exet och den nya flickvännen...

2010-10-26T15:16:00.002+02:00

Jag är en stor konsument av böcker, jag är vad man skulle kunna kalla en allätare vilket i det här fallet innebär att jag gillar alla möjliga sorters genrer. Som allätare kan det dock vara svårt att jämföra böcker, särskilt såna som just är i olika genrer. Jag har dock insett att jag börjat göra det omedvetet, jag liknar det vid att berätta för sitt ex hur fantastisk den nya flickvännen är. När jag läser en bok så är den fantastisk, visst finns det saker man stör sig på men man älskar den ju ändå, sen tar den slut och så saknar man den etc etc. Sen hittar man en ny men den är kanske inte lika bra, den saknar djup eller handling. Eller så är den ännu mer fantastisk än den tidigare boken och man inser hur mycket bättre den är...

Om man pratar med sitt ex om sin nya flickvän så är det ju i huvudsak för att antingen göra exet svartsjuk, eller för att förklara för henne hur mycket sämre hon är kontra den nya flickvännen. Eller ja när jag gör det så är det i huvudsak för att göra exet svartsjuk. Detsamma gäller ju böcker, testa så ska ni få se, berätta för era böcker vad ni tycker om dom eller varför den nya boken är bättre, eller tom hur fylliga den nya bokens pärmar är, möjligheterna är oändliga. Ni anar inte hur terapeutiskt det är (att prata med böckerna alltså, inte exflickvänner)... :)

Jag måste erkänna en sak...

2010-09-22T21:31:00.003+02:00

Det har tagit mig ett par år nu att nå en punkt i mitt liv där jag faktiskt kan erkänna en sak! Det är ändå inte lätt att erkänna, särskilt inte i ett samhälle som ser ner på sådant här med ett väldigt cyniskt synsätt, detta är alltså inget man bara erkänner hursomhelst, åtminstone inte nuförtiden. Men det är väl lika bra att bita i det sura äpplet och kasta sig ut för stupet...

Jag är positiv! Jag vet att det inte är fint att vara det nuförtiden, nu ska man vara bitter, vresig, tjurig, negativ och rent ut sagt tycka att livet är skit för att kunna leva. Men sån är inte jag och jag kan inte ens låtsas att jag är det heller, jag tror inte ens att jag vet hur man ska vara för att vara bitter och negativ. Tjurig och vresig är ju inte så svårt att vara men har man ett positivt tänk så går sånt där över rätt så fort. Det är klart det är väl alltid lättare att vara negativ och bitter istället för positiv...

Men som sagt så är jag positiv, jag säger förvisso inte att det på något sätt är bättre än att vara negativ men jag behöver vara positiv för att må bra. Att alltid tänka att det löser sig istället för att tänka att det går åt helvete. Jag mår särskilt bra när jag kan vara positiv åt någon annan men det funkar bara när personen man försökt peppa ger ett gensvar. För det är alltid svårt att veta om dom positiva vibbarna tog ordentligt. Svårast är det faktiskt med människor som är negativtbittra av naturen men det är viktigt att tänka på att det inte handlar om att omvända någon till positivism utan snarare om att ge små knuffar som underlättar för dom. Vare sig det gäller ett scenframträdande, tenta eller uppsats och om det ändå känns jobbigt så har jag bara en sak att säga...

Det löser sig ska ni se... :)

En (lång)hårig mans bekännelser del 30 eller nåt...

2010-09-18T19:34:00.004+02:00

Det var längesedan jag skrev något här, jag har varken haft ork eller lust men förhoppninsvis så kommer det tillbaka såsmåningom. Fast jag är osäker på om jag kommer skriva ett inlägg varje dag igen, moroten till det finns inte kvar, men det är väl som med allt annat, det kan ju återkomma det med.

Sen sist jag skrev har jag blivit långhårig, först var det för att jag inte hade råd att gå och klippa mig (det har varit en tuff sommar) sen för att jag började vänja mig vid tanken på att ha långt hår. För att inte tala om det faktum att jag såg Robert Carlyle i Stargate Universe, och jag fick då en föraning om hur jag kommer se ut när jag är typ fyrtio. Sanningen är ju den att jag och Robert Carlyle är ganska lika, inte till sättet men till längd och kroppsform, jag känner honom inte så jag kan inte bedöma hur lika vi är och jag tänker inte tro att han är som sina rollfigurer. En annan sak som vi också har gemensamt är håret, vi har samma stuk på det. Ni vet den där sorten som alltid lägger sig i mittbena hur mycket man än kämpar.

Ja typ så här kommer jag se ut när jag är fyrtio år gammal, kanske något silverhår här och där i kalufsen men ni måste medge att jag kommer vara jävligt stilig... :p

Terry Jones och barbarerna...

2010-08-01T22:57:00.002+02:00

Jag har alltid gillat Monthy Python och alla deras medlemmar. Faktiskt har jag alltid gillat dom så mycket att jag med spänning alltid ser vad dom hittat på. Jag gillar exempelvis Michael Palin när han åker jorden runt, jag gillar de flesta av Terry Gilliams filmer och nu kan jag säga att jag gillar den serie som Terry Jones gjort om Romarriket och deras syn på andra folkslag. Serien har gått på svt förut och sändes i repris under förra veckan. Som tur är så finns den på SvtPlay ett tag till och jag måste säga att den är värd att titta på. Om så inte annat för att få se hur välutvecklade resten av världen runt Rom faktiskt var.. :)

I rymden kan ingen höra dig stöna. Eller en Sith får alltid ligga...

2010-07-31T15:11:00.002+02:00

Jag är ett stort Star Wars-fan, är ni regelbundna läsare av denna blogg så kommer detta inte som någon nyhet för er, det är heller ingen nyhet för er att jag då och då har snuskiga tankar om min omvärld. Jag är en snusknörd och stolt över det, jag skulle vilja katalogisera alla Kamasutras ställningar med siffror. För ja jag är en siffernörd också och säga vad man vill men det skulle vara jävligt nördigt att säga till sin partner "jag vill att du tar mig i ställning B37"...

Jag skulle vilja bygga upp ett snuskmuseum som skulle visa alla snuskigheter som mänskligheten kommit på från forntid till nutid, jag skulle vilja ha en konsthall i anknytning till muséet, där skulle jag vilja ha ett rum med dildosar hängande i taket med snören. Kunde kalla rummet "Hall of the fallen penis". Vilka idéer jag fick nu, jag kanske borde jobba med sådant!

Vad har då detta med Star Wars att göra? Absolut ingenting egentligen, iaf inte dildomuséet. Jag har nämligen tänkt lite på Jediriddare och deras motsvarighet Sith (jag har spelat ett tv-spel (ja jag är lite datanörd också)). Jedi är goda och Sith är onda vilket egentligen beror på att George Lucas ska dela in allt i svart och vitt men det får vi ta upp någon annan gång. Jedi riddare kan falla till mörkret och Sith kan räddas till ljuset så som ni förstår finns det inga kompromisser...

Det är just det är fallandet till den mörka sidan som jag funderat på, det och dess samband till den mänskliga hobbyn sex. Det är ju så här att Jedisar inte ska ha några känslor, ingen passion, inget som kan förleda dom till den mörka sidan och Sith är då tvärtemot, dom får ha känslor, passion och vara rent allmänt elaka. Detta gör att jag gör ett antagande och det är att jedisar aldrig har sex. Hade dom det så skulle dom direkt bli onda...

Kanske skulle man använda sig av jedisar när man försöker få unga människor att hålla på sig "Obi-Wan Kenobi says no to sex! So should you! Just say no!" Det finns ju dock ett problem med hela jag har just knullat så nu blir jag ond scenariot. Alla som någon gång knullat, legat eller sexat vet ju att allt sex inte är så fantastiskt så att man faktiskt faller till den mörka sidan och blir ond. Men antagligen så räcker det för en Jedi att bara doppa lite för att bli ond, onani är ju heller ingen hjälp, eller som Yoda skulle säga "lead you to the dark side it will..."

Sith må va onda men de får iaf ligga... :p

När det inte går bra så går det dåligt...

2010-07-27T22:34:00.002+02:00

Jag hade svårt att sova i natt och jag somnade inte förrän klockan hade nått femsnåret. Sen när jag väl somnat så drömde jag mardrömmar så det stod härliga till, dock inte om frustrerande kvinnor den här gången. Näe den här gången handlar det mer om insekter som hamnade i sängen och liknande. I vilket fall så blev min sömn ryckig och det kommer säkert inte som någon större chock för er när jag säger att jag inte var utvilad, vare sig fysiskt eller psykiskt när jag vaknade. Plus att jag var tvungen att kolla sängen, utifall att det fanns insekter i den...

Helt plötsligt så händer det...

2010-07-26T23:56:00.002+02:00

Helt plötsligt så vaknar ens kreativa sida till och då händer det saker. Det var rätt längesen jag kände att jag kunde skapa något överhuvudtaget, beror väl på skolan och allt som har med den att göra. Kan ju iofs vara något annat också, något undermedvetet kanske. I vilket fall så hoppas jag att jag kan behålla den här känslan ett bra tag framöver, jag har saknat den...

Mad Max Mel...

2010-07-25T23:07:00.003+02:00

Jag har på senare år blivit mindre och mindre benägen att bry mig om vad "stjärnor" i Hollywood gör på sin fritid. Om sanningen ska fram så bryr jag mig faktiskt mindre och mindre om vad dom gör på vita duken också. Vissa saker rykten om utsvävningar lyckas ändå nå mig med detta i åtanke så kommer här en fundering. Mel Gibson verkar vara någon sorts katolsk extremist, rasist och kvinnomisshandlare, ni vet den där sortens människa som om han levde bland oss "vanliga" människor skulle ses som en galning eller t.o.m en konspirationsteoretiker...

Ja ja nu har ju förvisso inte gamle Mellan (försvenskning av Mel (ungefär som när Clint blir Clintan)) gjort några bra filmer på typ två decennium så kanske är detta bara ett sätt för honom att göra revolt mot Hollywood och mänskligheten eller nåt. Ett sätt att synas på helt enkelt, jag menar han får ju ändå dålig press för sina filmer...

Mördande släkt...

2010-07-24T22:35:00.003+02:00

Idag så ringde min far mig och berättade att han hade varit med P4:s Karlavagnen, han visste förvisso inte om det, utan det var en vän till honom som berättade det. Sen är det klart att det var en repris från förra året och då är det ju inte lätt att veta om det. I vilket fall så berättade han om mördare i vår släkt, det är alltså släktforskning det handlar om och visst är det så att det är häftigare att vara släkt med en mördare än en köpman (och då menar jag inte i nutid utan ur ett historiskt perspektiv), hellre en kändis än en nobody... :p

I vilket fall så hörs min far ca 01:13:00 in i programet, utifall att det är någon som är intresserad av min mördande familj. Fast det är ju klart att ni kan lyssna på hela programet om ni vill det...

Sushi, yatzy och jordgubbar...

2010-07-23T20:19:00.003+02:00

I Falköping har man rå fisk på riset så i onsdags så gick vår färd dit. Det blev en hel del prat, skratt och en jäkla massa sushi, så mycket faktiskt så jag nästan fortfarande är mätt. jag gillar våra sushi-aftnar för de är så gemytliga, de påminner nästan om julen nu när jag tänker på det. När vi hade ätit och blivit mätta så insåg vi att ingen av oss skulle orka med någon efterrätt, som i detta fall var jordgubbar och glass. Så vi gjorde ju naturligtvis det enda rätta och spelade yatzy tills vi orkade med desserten...

Yatzy förresten är ett jävla skitspel som inga vettiga människor uppskattar, yatzy är djävlars avföda och ett par droppar arsenik i såsen. Yatzy som säkert skapades av en överförfriskad fransk sjöman med ett träben och ett par fiskekrokar fastsatta i midjan! Jag vann fan ingen gång, det är därför det är ett skitspel, tärningar som hoppar åt alla jävla håll och kanter, är det ett spel för en riktig karl?

Efter att jag förlorat i yatzy för den triljonte gången så åt vi jordgubbar med glass och grädde. Där vann jag iaf för jag fick i mig mest jordgubbar av alla. Jag slog t.o.m sjuttonåringen och det är inte dåligt om man tänker på det. Resten av kvällen förflöt i diskussion om våra vänners tillstående tillökning, om allt går enligt planerna så ska det ske nu på måndag och det hoppas vi att det gör för dom verkar vara rätt trötta på att vänta om man säger så. Dom vet inte vad det blir för sort men jag hoppas på en tjej, problemet är bara att jag redan börjar känna mig som Baloo. Ni vet "Jag ska lära henne allt jag kan"... och jag bara väntar på svaret "Nå det går väl ganska fort"... :p

Otack är studentens lön...

2010-07-20T23:20:00.002+02:00

Det är svårt att hitta nya saker att blogga om när det enda man har i huvudet är plugg och dåliga tv-spel. Ingetdera funkar särskilt bra för mig just nu, ibland önskar jag att jag bara kunde frammana svaren på alla frågor som far runt i mitt huvud, iofs så skulle det säkert göra mig till någon sorts guru, vilket säkert skulle innebära att helt främmande människor skulle tycka att jag var intelligent och att jag skulle svara på deras frågor också. Tänk hur mycket värre mina små problem skulle te sig då...

En hårig mans bekännelse... Eller Martins Hollywood-ligglista...

2010-07-19T23:46:00.004+02:00

Jag satt och tittade på en film ikväll, det var en film med Kate Winslett, en film vid namn "Romance & Cigarettes". En riktigt bra film med många bra skådisar men det är inte det det här inlägget handlar om. Det här inlägget handlar istället om snusk och skälet till att det gör det stavas Kate Winslett för när jag såg henne där på teven så tänkte jag "henne har jag alltid velat ligga med" så därför kommer här nu min 10-i-topplista över Hollywoodkändisar som jag vill ligga med. Min ligglista helt enkelt och som ni förstår så handlar det bara om utseende för handlade det om personlighet så skulle listan vara min 10-i-topplista över Hollywoodkändisar som jag vill ligga och vara ihop med under en längre tid...

Iaf...

1. Christina Hendricks är med i tv-serien Mad Men (se den om ni har möjlighet)
2. Kate Winslett mest känd för "Titanic"
3. Scarlett Johansson "The Island" och "a love song for Bobby Long"
4. Janeane Garofalo Med i "Supermen"
5. Erica Cerra Den bästa tv-serien "Eureka"
6. Johnny Depp Piratklädseln gör att vi får ett homoerotiskt inslag
7. Elisha Cuthbert "24"
8. Jennifer Tilly "Bound"
9. Christina Ricci "Addams Family"
10. Salma Hayek "Desperado"

Ja här har ni alltså min Hollywood-ligglista nu väntar jag spänt på era... :p

Nu så...

2010-07-18T23:11:00.002+02:00

Jag har åtminstone kommit igång med pluggandet idag även om jag inte riktigt kan ta åt mig äran av att ha varit den som fick igång mig. Men nu är det iaf igång och det känns helt okej. Studierna har känts lite sådär nu under juli månad, det har helt enkelt varit svårt att komma igång. Man kan ju tycka att en hemtenta som ska bestå av ca 500-1000 ord inte alls borde vara svår att få ihop men det har som sagt gått grus i maskineriet...

Vad är väl en mikroorganism?

2010-07-17T23:47:00.002+02:00

Jag har precis kollat på "Världarnas krig" med Tom Cruise så titeln är helt okej att köra med. Även om resten av inlägget antagligen inte kommer handla om mikroorganismer eller film. Jag har dock funderat på att recensera filmen "Avatar" men det får bli vid ett senare tillfälle...

Jag har tydligen varit ett smörgåsbord för myggor och knott i natt, benen är fulla av bett och kliar gör dom också. Jag har varit förskonad från små blodsugare hela sommaren hitills iofs så kan det bero på att jag egentligen inte rört mig i mygg- och knottområden. Ja ja vi får hoppas att det är de sista betten jag får i sommar...

Jag var ju på vårdcentralen och kollade ett kliande födelsemärke. Läkaren trodde inte det var något allvarligt, det gjorde väl iofs inte jag heller eftersom det sitter "fel" till. Det är ändå skönt att kunna gå till vårdcentralen och få svar när man är lite orolig (man blir det när det kliar på ställen som inte brukar klia), sen att jag är lite hypokondrisk utav mig behöver vi ju inte prata om...

Jag gör visst saker!

2010-07-16T23:20:00.002+02:00

Bara inte här och nu! Det är totalt stiltje i mitt liv just nu, jag önskar att så inte var fallet men ibland så är det ju bara så det är. Jag rör iaf lite på mig, åtminstone då och då, en promenad kan man ju klämma in iaf. Jag känner även att jag borde engagera mig mer i valfrågorna men även det skeppet verkar ha gått på grund. Eller kanske är det snarare som Titanic och har krockat med ett isberg och håller på att sjunka med man och allt. Kanske är det dags att börja sjunga på den gamla slagdängan "Närmare gud till dig" och iaf sjunka på ett manligt och värdigt sätt... :p

Längdhopp eller ett nedköp i sandlådan...

2010-07-15T23:43:00.003+02:00

Jag har funderat en del på Carolina Klüft och hennes val att sluta med sjukampen och istället inrikta sig på längdhopp. Jag brukar alltid anse att en människa ska få göra sina egna val här i världen, likaså med Klüft, hon är inte ju inte någon som vi svenska folket äger bara för att hon är folkkär och har tagit OS-guld. Jag tycker förvisso att det var synd att hon bytte gren. Bland sjukamparna var Klüft en av de bättre längdhopparna men nu när hon bytt gren så är hon ganska långt från de bästa hopparna. Det är lite sorgligt men antagligen oundvikligt, det finns väl alltid någon som är bättre...

Annars så har jag VM-abstinens, kanske inte så mycket pga att det spelats fantastisk fotboll (låt oss säga såhär, alla matcher var inte bra) utan mer för att det inte visas någon fotboll (jag vägrar räkna allsvenskan som fotboll), eller så mycket sport överhuvudtaget. Det är faktiskt lite jobbigt för en sportnörd som jag men det får väl gå, om inte annat så är det ju snart EM i friidrott och det lär väl vara några sändningar därifrån... :)

En blogg om ingenting...

2010-07-14T23:50:00.002+02:00

Idag har det verkligen inte hänt någonting men det gör inte så mycket egentligen, sommaren är ju till för att vila upp sig. Imorgon så ska jag till vårdcentralen och kolla upp ett kliande födelsemärke (så ni kan ju önska mig lycka till om ni vill) det kliar förvisso inte lika mycket nu som det gjorde tidigare men det är ju lika bra att kolla upp det...

Annars så är det dags att ta tag i en hemtentamen som jag har hängande över mig, jag har fortfarande inte nått fram till poänggränsen som krävs för att få fortsätta nästa termin. Jag har 39,5 och gränsen är 45 så det är inte mycket kvar nu. Om jag räknat rätt så behöver jag bara komplettera min XML-uppgift och skriva hemtentan som jag nämnde tidigare så är jag klar för nästa år... :)

Varm, varmare, varmast...

2010-07-12T22:45:00.003+02:00

Det är svårt att undvika att skriva om värmen när det är sommar. Särskilt när det är så varmt som det är, det känns som att jag inte kan göra någonting utan att kroppen kokar. Å andra sidan så har jag ju nåt att skylla på om jag inte orkar göra något. Exempelvis så borde jag diska, tvätta och städa men det går ju inte när det är så varmt. Sen måste jag även tillstå att min läderfåtölj verkligen inte är en sommarmöbel, på varma kvällar är det ju som att sitta fastklistrad och man får kämpa för att ta sig loss...

Så för att förtydliga så är det alltså varmt... :p

Man kanske skulle börja twittra?

2010-07-11T19:39:00.004+02:00

Fotbolls-VM är det största sportsevenemanget i världen och det finns olika sätt att visa sin tilltro för sitt lands chanser att vinna guld. Detta verkar dock mer vara ett bevis för att inte tro på att Holland som vinnare i dagens final. Om hon verkligen velat att Holland skulle vinna så borde hon väl erbjudit att suga av spelarna om dom vann istället, jag menar 23 spelare kontra 108 000 twittrare måste ju innebära att hon inte skulle bli lika trött i munnen... :p

Littorin...

2010-07-10T22:50:00.002+02:00

Det är en sak som jag inte riktigt förstår med det här med Littorin och sexköpet som kanske är eller inte är. Jag läste nämligen nyheten på aftonbladets hemsida och om man orkar läsa artikeln i sin helhet, det kan vara som det är med det, det är ju ändå aftonbladet vi pratar om. I slutet av artikeln iaf så säger kvinnan en intressant sak. Hon (som tog betalt för sexet) vill inte anmäla honom (som betalade för det) och det är det här jag inte förstår. Hur kan det bara vara köpandet som är olagligt? Borde inte hela förfarandet vara olagligt, åtminstone från det att pengar betalats? För visst är väl det bästa sättet att förhindra prostitution att förbjuda både köp och sälj av sex? Eller är jag ute och cyklar nu?

Ett noir-ögonblick...

2010-07-09T23:05:00.004+02:00

Det är fredagskväll och jag har tråkigt, eller så har jag bara en känsla av noir över mig. Ni vet den där man tittar ut genom fönstret på ljusens spegling i den regnvåta asfalten, nu ska det bara dyka upp en femme fatale också och leda mig i fördärvet som femme fatales alltid gör. I vilket fall så har jag inget att göra, tv har inget bra idag. Förresten så är jag kanske bara dyster över att fotbolls-VM snart är slut, jag menar det är bara två dagar kvar och sen blir vardagen grå igen... :(

Jag skulle förresten vilja göra en fotbollssändning som en noir-film, mycket skuggor och ödesmättad stämning, gärna en voice-over också men men jag får nöja mig att lyssna på musik som alltid får mig att tänka på regnvåta gator och neonljus...

Vuvuzelor...

2010-07-08T22:50:00.004+02:00

Vuvuzelans vara och inte vara har ju varit ett debatterat ämne ända sedan den första matchen i årets VM. Det har t.o.m gått så långt att vissa allsvenska lag har förbjudit användandet av vuvuzelor på deras arenor (varför förstår jag egentligen inte eftersom dom har större problem än höga ljud, såsom dåligt med publik på matcherna). Idag såg jag dock ett bevis på att vuvuzelan kommit till Sverige inte som en leksak för sportsupportrar utan som ett uttrycksätt för gemene man. Jag satt nämligen och tittade på Mona Sahlins tal från Almedalen och plötsligt var dom där, vuvuzelorna! Visserligen så var tjejerna som blåste i dom målade i rött och vitt som fotbollssupportrar från Danmark men jag är relativt säker på att dom var socialdemokrater. Jag vet inte om detta innebär att vuvuzelorna har blivit folkliga eller om det bara är pga att det har varit så många klagomål på dom. Det enda jag kan säga är att trots att ingen ville ha hit dom så nog hittade dom hit ändå... :p

Äsch!!!

2010-07-07T10:10:00.003+02:00

Idag så har jag varit på blodcentralen och gett blod. Detta var tredje och sista gången jag gjorde det, det har nämligen varit väldigt svårt att tappa mig på blod, inte ens blodpåsarna har blivit fulla och blir dom inte det så kasseras dom på störrt. Jag skulle ju vilja säga att det beror på att mitt blod är så fantastiskt men det är troligare att det beror på att mina vener är för smala eller tunna. Om jag var adlig så skulle man kunna säga att mina vener var för fffinlemade... :p

I vilket fall som helst så har jag blivit en vanlig dödlig och går på stadens gator som en vanlig man (insåg just att det låter som att jag går på gatan när jag skriver så (( inser också att detta förklarar varför Fantomen har så mycket pengar... :p)) lite sorgligt är det (jag får inte min gratis blodkoll längre) men livet går vidare...

Jag får helt enkelt hitta någon annan hobby att roa mig med... :)

Något litet dog inom mig idag...

2010-07-06T23:18:00.004+02:00

Igår dog Bob Probert! Jag förväntar mig iofs inte att någon som läser här faktiskt vet vem han var. Han var en ishockeyspelare från min barndoms NHL men det är egentligen oviktigt, han var bara 45 år men även det är egentligen oviktigt, han var hård på alkohol och droger under hela sin karriär och kanske var det det som kortade ner hans liv, det är egentligen oviktigt det också...

som ishockey-spelare var han begränsad, han var mer än slagskämpe än en lirare vilket hans 3300 utvisningsminuter på 935 matcher tydligt visar. Hans roll var helt enkelt att slåss med motståndarspelare (oftast killar som hade samma roll som honom), han var lagets polis helt enkelt. Jag var aldrig ett fan av Probert (eller andra fighters för den delen), det jag kände när jag såg honom var nog mer relaterat till skräck än någon annan känsla. Trots detta så blev jag lite ledsen när jag läste om hans bortgång, han var ändå en ikon för NHL under min barndom och så kommer jag säkert alltid att minnas honom...

Hans dödsfall gjorde även att jag märkte en annan sak. Jag hänger en del på svenska hockeysajter och där såg jag att när nyheten kommenterades så användes ordet RIP och då började jag fundera lite. Är det fel att använda sig av svenska när man lyckönskar den bortgångne, eller har vi blivit så amerikaniserade att vila i frid inte längre är gångbart? Vad tycker ni ska det vara RIP eller VIF?

Nähä...

2010-07-05T02:01:00.002+02:00

Näe det verkar som mina drömmar om Ilya Kovalchuk kommer att fortsätta vara just drömmar...

Skit också... :(

I helvete heller...

2010-07-04T20:26:00.003+02:00

Näe det blev inget i natt heller! Jag förstår faktiskt inte grejen, ska det vara så svårt att kontraktera en ishockeyspelare? Det är ju inte som att jag ber Los Angeles Kings att dom ska plocka ner månen och bygga en hockeyrink på den. Jag tycker det är dåligt! Vem ska jag nu ha homoerotiska drömmar om? Visserligen så är det ju VM och David Villa ser villig ut så han är ju en het kandidat, annars så är kanske Wesley Sneijder ett säkert kort! Det är nästan synd att Argentina åkte ut (men bara nästan) för jag hörde att deras målvakt var en riktig hingst och det är väl inte fel att ha homoerotiska drömmar om en sådan?

Just nu sitter jag och tittar på Merlin på svtplay och som jag tidigare sagt så har jag alltid varit intresserad av Kung Arthur och riddarna av det runda bordet. Det är alltid intressant att se hur gamla sagor gör sig som moderna tv-serier, hur exempelvis dagens värderingar läggs in i en tv-serie. Detta är ju ett litet problem för mig som gillar ursagan där Arthur dränkte barnen så de inte skulle kunna döda honom men serien är ändå trivsam att titta på. Jag menar hur kan man klaga på serier med svärd och trolldom?

Jag är uppstressad...

2010-07-03T23:45:00.002+02:00

I skuggan av fotbolls-VM så har free-agentmarknaden i NHL öppnat och som die hard L.A. Kings supporter så sitter jag och hoppas att de ska kunna skriva kontrakt med några bra spelare. Den som jag allra helst vill ha är Ilya Kovalchuk (ja det lät homoerotiskt men i detta fallet så kan jag stå ut med det), Kings behöver en målskytt. Detta har iaf inneburit att jag sitter och kollar obskyra spelarrykten dagarna i ända, i förhoppning att jag ska hitta något bra. Problemet är att när jag gör såhär så blir jag uppstressad av allt som kan vara och av hur långsamt alla internet sidor uppdateras på. Jag måste erkänna att det är påfrestande att vara mig just nu, alltså jag är inte påfrestande men situationen är det...

Näe nu håller vi tummarna för att Kovalchuk skriver på inatt och att inga dåliga trejder av Kings följer så att vi kan få ett slagkraftigt lag nästa år... :)

Blaj...

2010-07-03T11:31:00.003+02:00

Igår slog Holland ut Brasilien ur VM och det är aldrig fel. Dock måste jag säga att jag tror att Hollands Robben har dålig balans för han la sig ner på planen omotiverat många gånger. Jag tror han är medveten om hur dålig balans han har för han till och med kastade sig ner på planen utan någon som helst tanke på sin egen säkerhet...

Dock är det surare att Ghana åkte ut ur VM, straffar är alltid hasardspel och som matchen såg ut så tycker jag allt att dom var förtjänta av att vinna. Sport är ju tyvärr aldrig rättvis, hade den varit det så hade ju Sverige gått till VM (OBS! IRONI!!!)...

Jag var förresten hos tandläkaren i torsdags och lagade ett par hål. Jag har börjat ta bedövning vid sådana tillfällen nu och jag undrar alltid i mitt stilla sinne varför jag inte gjort detta tidigare. Det enda som kändes var när tandläkaren använde sin stora borr för då skallrade det i hela huvudet och kalla kårar for nerför min rygg. Det kändes förvisso också när dom la tråden för den måste dom tydligen trycka upp i tandköttet, hårt. Men men nu är det gjort iaf och förhoppningsvis så ska det inte behövas borras något mer på väldigt länge...

Rena medeltiden...

2010-06-25T23:14:00.003+02:00

Jag har alltid älskat riddare och medeltiden. Jag älskade kung Arthur och hans riddare av det runda bordet, Lancelot, Tristan, Gawain och alla de andra. Jag älskade Ivanhoe och Bois de Guilbert. Jag älskade Roland och Durandal lika mycket som jag älskade Arthur och hans Excalibur. Som barn älskade jag ridderskapet villkorslöst, riddare var det samma som kvalitet för mig, i filmer eller böcker, om det var riddare med så var det bra. Min syn på riddare och medeltiden förändrades ju äldre jag blev, det var inte längre samma skimmer över det hela. Iofs så kan "Monthy Python and the Holy Grail" haft lite att göra med att skimmret försvann...

Jag tror att det var mitt intresse för riddare och medeltiden som fick mig att börja läsa fantasy-böcker. Det är nog också så att mitt intresse minskat min dragning till science-fiction (förutom Star Wars för dom har svärd (och kallas riddare)). Men som sagt så ändras ju synen på medeltiden ju äldre jag blev. På samma sätt ändrades min smak när det gällde fantasy mot mer vuxna berättelser där karaktärerna inte var så endimensionella (alltså de goda var goda och de onda var onda och de kan aldrig förändras). I vilket fall så har blivit mer intresserad av hurdan medeltiden var ur ett mer historiskt perspektiv...

Jag sitter därför och läser en historiebok om en utav de mest mytomspunna ordnar som någonsin existerat "Tempel-Riddarna". Ni vet den orden som Guillos Arn tillhörde, det var också den orden som skyddade Jesus ättlingar i Dan Browns "Da Vinci Koden". Det är en orden som är väl etablerad i vårt västerlänska psyke och för mig har dom alltid haft ett skimmer över sig och det är antagligen därför jag sitter här och läser om dom nu...

Boken i sig får ni läsa själva men jag vill nämna ett par stycken ur den och för att locka er att läsa den så kommer det helt enkelt att handla om sex. Eller snarare hur man såg på sex på 1100-talet. Detta är viktigt då tempelriddarna växte fram ur den katolska religionen och Cistercienmunkarnas klosterregler...

Man trodde att arvssynden stod i samband med sexualiteten och att den fördes vidare med samlag. Det fanns en munk som betraktade äktenskapet som en tvivelaktig täckmantel för synd!
Homosexuella handlingar kunde ses som "vanliga felsteg som nästan alla kunde ha förståelse för". Visserligen så hade ju skimmret över medeltiden lagt sig för länge sedan för mig men jag var inte riktigt beredd på att skulle vara så vulgärt...

Tänk t.ex vad många homoerotiska porrnoveller jag skulle kunna skriva om Tempel-Riddarna som med sina stora dragna svärd ägnar sig åt att rida hela dagarna. Om jag nu bara kan föra in någon tjänstekvinna också så kan jag få till hela orgier! Jag ser en hel bokserie framför mig. Någon som kanske vill vara medförfattare? :)

Fråga...

2010-06-22T16:00:00.001+02:00

Kan en stringkvartett vara en grupp av fyra personer där alla är iklädda string?

Löprundan från helvetet...

2010-06-19T18:07:00.002+02:00

Jag sprang idag! Min första joggingrunda på år och dag, det gick sådär, vanan är inte inne men jag kom runt iaf. Tyvärr så har jag ju ett fel i hvudet när det gäller löpning och det är att jag inte kan accepterar att det dels gått flera år sedan jag sprang sist och dels att min kondition som var bra en gång i tiden antagligen inte längre är lika bra. Varför skulle jag annars som första löpsträcka på mycket länge välja att springa 7,5 km? Ingen lugn start för mig inte...

Som väntat får man väl säga så orkade jag inte springa hela vägen, jag stummade rejält kan jag säga och fick gå vissa sträckor av banan. Jag brukar inte göra så för jag har otroligt svårt att komma igång att springa igen men det är väl som man säger "nöden har ingen lag". Jag lyckades dock ta mig runt på 53 min vilket i detta fall måste ses som okej även om det är vad jag brukade springa milen på. Ja ja nu är jag iaf igång och det känns skönt, nu ska jag bara lyckas hålla i det också...

Alternativ...

2010-06-17T23:24:00.003+02:00

Som jag sagt tidigare så tittar jag regelbundet på Stargate och i ett av de senaste avsnitten som jag såg så användes en "spegel" för att hoppa mellan alternativa verkligheter. Ni vet sådana där verkligheter som uppstår utifrån varje val vi gör och inte gör, exempelvis så skapades nyss en alternativ verklighet där jag inte skrev detta inlägg. I vilket fall så innebär ju dessa alternativa verkligheter att någonstans i dessa verkligheter så har jag gjort de val jag inte gjorde i den här verkligheten. Vilket rent krasst innebär att någonstans i dessa verkligheter så har jag varit ihop med med er allihop som läser den här bloggen, en del av er mer än en gång t.o.m. Ja jag menar just dig, du där på andra sidan skärmen...

Var tar tiden vägen egentligen?

2010-06-16T22:25:00.002+02:00

Jag har en lite speciell situation just nu, jag har nämligen inget att göra och ändå så rusar dagarna förbi. Förvisso så har jag omhemtentor och kompletteringar att göra men de ska inte vara inne förrän i Augusti så just nu har jag mycket tid i det hänseendet. Men man vet ju hur fort just den tiden går också så egentligen är det ju lika bra att börja på en gång. Som det ser ut just nu så börjar jag min dag med ett avsnitt Stargate och sen blir det fotboll för hela slanten, visserligen så är det ett parti där det inte är någon fotboll men det är ändå svårt att komma igång med något annat. Matcherna har förvisso inte varit så mycket att ha än men skam den som ger sig eller vad tycker ni?

Annars så måste jag försöka göra lite omhemtentor som sagt, just nu är det en hemtenta i klassifikationssystem och en i XML men även en komplettering i Content Managment som jag borde göra nu i juni. Juli verkar vara en ledig månad men då måste jag läsa på till salstentan i augusti, sen blir det ju omtenta i kulturpolitik etc etc...

Ja det verkar ju ändå som att det är en del att göra så här i sommar och förresten så har jag bestämt mig för att börja springa igen så lite tid ska väl gå åt till det också. Fast detta innebär iofs att jag inte längre kan klaga på att jag inte har något att göra i sommar...

Det där med blodgivning...

2010-06-14T20:25:00.003+02:00

Det finns dagar då jag som Fantomen går på stadens gator som en vanlig man men det finns också dagar då jag åker till sjukhuset och räddar folk åt höger och vänster. Visserligen kommer jag inte inridande på en vit häst (jag är rädd för hästar), jag kan möjligen sträcka mig så långt att jag kommer inridande på en cykel eller en buss. Vad vill jag då säga med detta? Kanske vill jag bara säga att det är skön känsla när jag delar med mig av mitt 0-negativa blod, det får mig att känna mig lite som en superhjälte. Eller så är det så enkelt att jag bara tycker att gemene man gott kunde visa bra mycket mer tacksamhet mot mig för att jag räddar mänskligheten som jag gör... :p

I vilket fall så är det snart dags att ge blod på nytt... :)

En liten berättelse om politik...

2010-06-13T02:53:00.003+02:00

Jag har alltid varit vänster! Redan som barn fanns min livsåskådning där och den kunde komma fram när som helst. Jag var väldigt mån om den svages rätt. Det bästa beviset för detta är en gammal ljudupptagning på kassetband (ja så länge sedan är det) där min mamma läser sagan "De tre bockarna Bruse" för mig. Hon var förövrigt en väldigt bra sagoberättare för hon levde sig in i berättelsen och föreställde rösten etc etc. I vilket fall så läser hon sagan för mig och jag är tyst när den första bocken Bruse gick över bron, jag är tyst då den andre bocken Bruse gick över bron. Jag är tyst medan trollet hotar de två första bockarna Bruse, jag är tyst när de går upp på den saftiga ängen på andra sidan bron. Jag är tyst när den största bocken Bruse klampar upp på bron och jag är tyst när han stångar ihjäl trollet. MEN! När den största bocken Bruse går upp till sina bröder på ängen hörs jag med min lilla stämma uttrycka det alla sanna socialister känner efter denna saga. "Dom gick föje han"...

En tur på röda mattan...

2010-05-27T13:54:00.002+02:00

Igår när jag lämnade högskolan i Borås så fick jag för första gången möjligheten att gå på den röda mattan. Visserligen så gick jag åt fel håll på den (ut istället för in) men jag tycker ändå att det ska räknas. Det var iaf en tjock soppa av dignitärer som trängdes utanför biblioteksbyggnadens dörrar, jag tror iaf att de var dignitärer dom hade ju finkläderna på sig. Det enda negativa med den lilla festligheten var väl att biblioteket stängde två timmar tidigare än vanligt pga festligheterna. Vilket gjorde att jag (och många andra med mig) blev utjagade på stadens gator istället. Fast jag klagar inte för det gjorde att jag hann med ett tidigare tåg än väntat... :)

När jag kom hem vi åtta tiden igår kväll så hade jag varit vaken i ca 32 timmar, varför jag varit det berodde egentligen inte på något speciellt skäl, det bara blev så liksom. Hade tidig morgon i skolan och var tvungen att skriva färdigt saker som jag skulle haft med mig (jag fastnade i ett dataspel också men det behöver vi ju inte tala högt om). Det kändes lite konstigt att inte vara tröttare efter en så lång tid men det är kanske så att kroppen ställer om sig på något sätt. Som tur var så hade jag inget jag skulle upp till idag så nu är nog kroppen som vanligt igen...

Det där med yttrandefrihet...

2010-05-25T12:49:00.004+02:00

Jag har försökt skriva ett blogginlägg om yttrandefrihet den senaste tiden men jag har haft lite svårt att formulera mig här på bloggen den senaste tiden. Det har liksom tagit stopp redan efter första meningen och inget jag har gjort har kunnat lösa detta. Jag har funderat en hel del på det där med yttrandefrihet, särskilt nu efter att Lars Vilks blivit utsatt för både det ena och det andra.

Den stora frågan är väl egentligen vad som är yttrandefrihet, vad man kan säga, om det finns några gränser eller om man ska ta hänsyn till andra människor. Lars Vilks rondellhund är ju ett bra exempel, om vi ser den ur ett rent yttrandefrihetsmässigt perspektiv så är det helt okej men om vi sedan ser till hänsyn till andra människor så kan man väl med gott samvete säga att just denna rondellhund inte riktigt nådde ända fram.

Nu tror jag iofs inte att Lars Vilks medvetet gav sig ut för att såra och förnedra världens muslimer, han verkar vara en någotsånär trevlig typ som inte försöker såra människor med sin konst. Sen kan ju sägas att det där med hur människor uppfattar konst eller andra yttringar beror väldigt mycket människorna i sig. Tanken med yttrandefrihet är ju ändå att det ska leda till debatt och dialog men oftast leder det till att människor hör eller ser vad de vill höra och det är sedan deras upplevelse som blir sanningen, i det läget blir dialogen så gott som omöjlig.

Det är lite roligt just det där om hur människor reagerar på yttrandefrihet och att reaktionerna mer eller mindre tar sig samma uttryck. Jag tänker på Lars Vilks föreläsning där han blev skallad samtidigt som folk stod upp i föreläsningssalen och skanderade "Allah är stor". Jag kan visserligen förstå ilskan folk känner men jag kan inte förstå medlen de använder sig av, för detta beteende visar ju bara att personerna i fråga är oförmögna att tänka och att föra en dialog, det enda som styr dom är känslor och impulser. På samma sätt var det i ett fall i Frankrike där Chomsky (tror jag det var) försvarade en känd fransmans rätt till att förneka judeförintelsen. På samma sätt som Vilks stod Chomsky i en föreläsningssal fylld med människor, därav många av judisk börd och under hela föreläsningen haglade glåporden mot Chomsky för han förnekade förintelsen. Grejen är bara den att det gjorde han aldrig vilket han påpekade, han var där som försvarare av yttrandefriheten och tycka vad man vill så är det ju det som är yttrandefrihet, att faktiskt kunna och få säga exakt det som man vill.

Milos Forman sa en gång efter han gjort filmen "The people vs. Larry Flynt" att han gjorde den för att den handlade om yttrandefrihet. Vilket han fick en del kritik för, för hur kunde man säga att en slisk tidning som Hustler kunde handla om yttrandefrihet. Varpå Forman som växte upp i Tjeckoslovakien under kommunisttiden svarade, har man verkligen upplevt censur på riktigt (läs under kommunismen) så inser man hur viktig all sorts yttrandefrihet är...

Yttrandefriheten är viktig och det faktum att vi kan uttrycka oss fritt oavsett ämne är något vi borde känna glädje och stolthet över. Naturligtvis är det ju så att det kan yttras saker som vi inte tycker om men det är kanske det bästa med just yttrandefriheten, just detta att man på så sätt kan skapa en debatt. För tro det eller ej man kan inte slå hål på myter genom att försöka censurera i vad man får säga eller inte. Visst är det lättare att säga att "så får man inte säga" istället för att fråga "varför tycker du så" om en människas extrema åsikter. Och kanske var det det som Lars Vilks var ute efter, att någon i förbifarten skulle fråga honom varför han gjorde som han gjorde, jag tycker ändå inte om installationen och allt den innebär men jag stöder hans rätt till att yttra sig. Nu skulle jag för avvägnings skull bara vilja se honom göra ett julkonstverk där jultomten rövknullar Jesus, det kunde handla om hur kommersialismen tar över julen eller nåt liknande, för visst skulle det vara ytterligare en debattstartare och säkerligen så skulle majoriteten människor missförstå syftet...

Min dröm...

2010-05-12T23:52:00.003+02:00

Jag sitter och läser Alberto Manguels bok "Nattens bibliotek" och drömmer mig bort, till ett eget bibliotek med välvda rum och hyllmeter på hyllmeter med böcker av alla de slag. Ingen diskriminering, här skulle såsom i Manguels eget bibliotek Platon samsas med Faulkner och Steinbeck men även med Peake, Neruda och Wu. Inga gränser skulle detta bibliotek ha, vare sig nationella eller religiösa. Där skulle bibeln samsas med Koranen och med Maos lilla röda, Jane Austen bredvid Dorothy Lessing, Orwell, Asimov och Dick. Kanske skulle Descartes stå bredvid reseskildringar från världens alla hörn. Sådan ser min dröm ut, en dröm om den fysiska boken och den glädje läsande kan ge och möjligheten för alla att läsa...

Det kan tyckas som en något socialistisk dröm men är det inte det som är den stora grejen med böcker? Just det här med att böcker är gränsöverskridande i all sin enkelhet, allt som behövs är att en bok blir översatt till ett annat språk så är den helt plötsligt en del av det språket och den kulturen. Böcker är på sätt och vis ett medel till att förstå vår omgivning, inte så att jag säger att de som läser mycket böcker har ett mer öppet sinne när det gäller förståelse av andra kulturer (även om det finns forskningsbelägg för det påståendet) men ändå så tror jag att böcker vidgar vyer och att med hjälp av läsandet blir vi bättre människor...

Ibland är det ingen idé...

2010-05-07T16:01:00.003+02:00

Hur mycket man än planerar så kan det gå åt skogen ändå och det är där jag är just nu med mitt skolarbete. Som vanligt har jag problem med det där med deadlines, förvisso vet jag att jag inte är ensam och det ger en viss lättnad. Även om jag egentligen inte vill känna så, istället så skulle jag vilja knyta näven och helt enkelt kämpa mig fram till ett avslut av alla dessa hemtentor som hemsöker mig. Som det är just nu så har planeringen tagit överhanden och själva görandet har hamnat i en sekundär position...

Jag har bränt igenom en massa skönlitteratur också och om jag håller det här tempot, så kommer jag ha läst ca 36 böcker när året är slut och det är ju egentligen inte illa, men jag borde ju försöka läsa en del kurslitteratur också. :p Det som glädjer mig mest med mitt läsande är att jag har vidgat mina vyer och börjat läsa böcker i alla genrer jag kan hitta. Vill dock påpeka att jag inte tänker läsa twilight-böckerna som jag fått en recension på av någon med smak... :p

Dagens boktips...

2010-04-29T18:33:00.003+02:00

Idag tänkte jag tipsa om den helt fantastiska boken "Kafka på stranden" av Haruki Murakami. Boken är en surrealistisk saga som utspelar sig i Japan, den är vacker, tänkvärd och snuskig så om ni har möjlighet så tycker jag ni ska läsa den. Ni kommer inte bli besvikna...

Dagens låt eller dagens humor, ni får bestämma själva...

2010-04-28T12:44:00.002+02:00

Vad är kvalitet?

2010-04-25T23:54:00.003+02:00

Jag stör mig på en sak eller kanske är det snarare så att jag irriterar mig på en sak och det är kvalitetsbegreppet som existerar inom kulturen. Inom biblioteksvärlden så talar man ofta om att bibliotekarier ska främja kvaliteten och pusha för "god" litteratur och det är detta jag irriterar mig på! Alltså jag stör mig inte på att man ska främja kvaliteten, det jag stör mig på är hur pretentiöst det blir så fort kvalitet ska diskuteras. Det som verkligen stör mig är att varenda en som diskuterar detta ämne utgår från att just han/hon har svaren på vad som är kvalitet.

Förr om tiden så brukade jag själv fråga mig "Vad är kvalitet?" men nu så har jag slutat med det. Frågan blev helt enkelt för filosofisk för att man skulle kunna få ut ett vettigt svar ur den. Det enda jag kom fram till är att kvalitet är något skimmrande där borta bortom vår räckvidd. Kvalitet är kulturarbetarens Shangri-La eller möjligtvis Eldorado, bara vi når dit så kommer allt att lösa sig...

Mitt sätt att tänka på kvalitet har förändrats, efter att ha stött på ordet så ofta som man gör inom biblioteket så slutade jag försöka komma på vad som är kvalitet. Istället så började jag fråga mig själv vem som bestämt att det är kvalitet. Så fort någon säger vi ska främja kvaliteten så frågar jag vems kvalitet det är vi ska främja, är det din eller min eller ännu värre besökarens? Grejen med kvalitetsbegreppet är ju att vad som är kvalitet förändras beroende på person till person. Jag kan ju exempelvis inte bestämma vad som är kvalitet för dig lika lite som du kan göra det för mig...

Ibland känns det som att vi lever i en förmyndarstat a la Nordkorea eller Kuba där kvalitet bestäms av de på toppen för massorna förstår sig inte på sånt. För visst är det väl så att om regeringen tillsatte ett kvalitetsråd som skulle bestämma vad som är kvalitet så skulle allt hänga på vilka som var med i rådet. Om exempelvis Jan Guillou var med så skulle ju alla hans böcker räknas som kvalitet för jag tror inte att någon konstnär skulle tycka att de egna verken var skit...

Näe jag tror att vi ska sluta tänka på kvalitet som en homogen massa där alla tycker likadant, där all vår syn på kvalitet är likriktad och tillrättalagd. Istället borde vi ta tillvara individens kvalitetsbegrepp och om det innebär att någon hellre läser Ed McBain än August Strindberg så är det bara positivt. Visst ska vi vurma för vår litterära skatt men vi måste också inse att det inte bara är Strindberg utan även McBain som ingår där...

Nu vet jag vad jag ska bli när jag blir stor... :)

2010-04-23T22:15:00.003+02:00

Jag ska bli forskare och med fast hand hjälpa alla de som lider av makromasti (ja jag har lärt mig ett nytt ord :) ps. ni behöver inte slå upp betydelsen, den kommer längre ner i texten ds. :P) jag tycker jag borde prisas för min osjälviskhet och för att jag tar hand om problemen men det kommer ta tid, det är inget litet problem som bara försvinner. Det är också svårt att veta hur hållbara dom är, sånt kan bara forskas fram genom empiriska studier men jag hoppas på god hållbarhet, det gör jag faktiskt. Naturligtvis så är det inte lätt att som doktor vara omgiven av en sån stor sjukdom som makromast ändå är men jag vill att ni ska veta att jag gör det för er skull så att vi alla kan leva tillsammans i harmoni...

Jag vill även att ni ska veta att jag är laddad för detta osjälviska uppoffrande som jag gör. Jag kan knappt bärga mig från att lägga vantarna på hyllan och ta hand om det första fallet av makromasti eller onormalt stora bröst som det också heter... :p

Blåmärken och teen-bop...

2010-04-17T22:57:00.003+02:00

Jag insåg idag när jag jobbade att man kan om man så vill tro att jag är en sprutnarkoman för jag har nålsticksärr i båda armarna och ett jättestort blåmärke i min högra armveck. Men det var ingen som frågade något om mina narkotika vanor så jag klarade mig nog.

Jag hade annars en väldigt lugn kväll, jag trodde att det skulle bli mer eftersom en 30-40 gymnasieelever var där för att äta men varenda en av dom beställde friterad kyckling istället. När klockan var halv nio så började jag tro att jag snart skulle kunna sluta, för fram tills dess hade det varit väldigt lite för mig att göra. Men då kom dom jävlarna! Och helt plötsligt så var det fullt med folk som skulle äta. Min dröm om att sluta tidigare föll i ett os av matolja och istället fick jag sluta halv tio...

Det var rätt häftigt...

2010-04-16T22:59:00.002+02:00

Idag så har jag och gumman varit på stadsteatern och tittat på Galenskaparna och After Shave eller ja 1/3 av Galenskaparna och 3/4 av After Shave var det väl om man ska vara ärlig. Föreställningen var bra även om den började segt, det var mestadels gamla "klassiker" både sketcher och sånger men jag antar att det är därför man går och ser dem. I vilket fall så var det riktigt bra och väl värt att gå och titta på, möjligtvis att dom blivit lite gubbsjuka men det får man väl stå ut med när det gäller artister man gillar? Jag menar man kunde ju förlåta George Lucas för samma sak, om sanningen ska fram så var det ju lättare att förlåta honom för det än att förlåta honom för kvaliteten på de nya Star Wars-filmerna... :p

I natt drog Stanley-Cup slutspelet igång, egentligen så startade det för två nätter sedan men Los Angeles Kings (laget i mitt hjärta) spelade först i natt. Tyvärr föll de mot Vancouver med uddamålet insläppt ca 9 minuter in i första sudden-death perioden. De gjorde iaf en stark insats, en starkare insats en vad många experter trodde så det var härligt och förhoppningsvis så kommer dom att slå ut Vancouver... :)

Jag har förresten sovit dåligt sen jag gav blod och mått lite kymmigt kan man säga, förhoppningsvis så får jag sova ut i natt och vakna upp något så när pigg men jag räknar inte med det egentligen. Känns som att jag hamnat i ett sådant stim där man får vara glad för den sovtid man får. Annars så måste jag sätt igång med en hemtenta nu i helgen och vem vet jag kanske jobbar imorgon kväll...

Att drömma eller inte...

2010-04-15T23:37:00.002+02:00

Jag höll på att försova mig idag på morgonen för verklighet och dröm blandades när min klocka ringde. I min dröm som gled över i verkligheten så kunde man inte lita på klockorna, det var något fel på dom och varje gång jag tryckte på snooze och somnade om så fortsatte drömmen. Jag kom liksom inte ur det och det gjorde att jag inte vaknade förrän 20 minuter innan jag behövde gå hemifrån. Så det blev lite jäktigt där ett tag men jag hann iaf med det tåg som jag var tvungen att komma med så jag ska väl inte klaga...

Imorgon så ska jag till Borås och ha ett seminarium, det är ganska kul, det är iaf roligt att ha det som ett diskussionsforum där man kan nöta och blöta tankar om bibliotek och användare. Kanske inte så konstigt med tanke på att kursen jag läser nu heter just bibliotek och användare, det finns ju skäl till allt... :p

Ett stick, två stick och så sticker vi så småningom...

2010-04-14T19:55:00.002+02:00

Idag så har jag varit och gett blod, ja jag skulle egentligen ha gjort det igår men jag lyckades faktiskt försova mig så det fick bli idag istället. När jag ringde och berättade för expediten på blodcentralen vad som hänt så skrattade hon åt mig men sen så fixade hon en tid åt mig.

Nu har jag bara en fundering när det gäller blodgivning, varför har jag så dåligt flöde? Första gången jag gav blod så började sköterskan med att sticka mig i vänster arm men där kom det inget vilket jag tror gjorde henne nervös för hon bad en annan sköterska försöka hitta en ven på mig. De fick helt enkelt gå över till högerarmen och där rann det på bra så hon föreslog att jag skulle berätta det nästa gång jag gav blod (att flödet var bättre i högerarmen alltså). Med ett hål i var arm så tyckte jag att det var en bra idé och det var det ända tills idag.

Jag kom glad i hågen till blodcentralen och slängde mig upp på en brits medan jag med glad och kraftfull stämma sa ta blod ur min högra arm där är flödet fantastiskt! Dock verkade flödet ha sinat sen sist för visst försökte dom men inte kom det något blod ändå. Så denna gång fick de ta blod ur min vänstra arm så nästa gång jag ger blod så blir det till att säga åt sköterskorna att pröva sig fram för vad är väl ett hål mer eller mindre?

En annan rolig sak var att medan jag låg där och försökte pressa ur mig blod så pratade jag med sköterskan som tog mitt blod. Hon tog mitt blodtryck och när jag sa att jag alltid har en oro för hjärnblödningar pga att mamma hade fått en sådan så sa sköterskan, så du är Ullas pojk? Och det är jag ju :) det visade sig att denna sköterska brukade jobba istället för mamma när hon var hemma med mig. Vilket hon tydligen var varje måndag under många många år (detta var tydligen något man kunde göra medan barnet var mellan 0 och 8 år)(varför minns jag inte detta?) I vilket fall så pratade vi lite om mamma och med löfte om att dels hälsa till mamma och dels inte berätta att jag blev stucken mer än en gång så drog jag mig hemåt...

En hårig mans bekännelser....

2010-04-12T21:33:00.002+02:00

Jag var hos tandläkaren för någon vecka sedan så han kunde laga mina hål, en del av dom iaf. Väl där så testade jag en sak som jag aldrig testat förut, jag tog nämligen och använde bedövning eller så lät jag tandläkaren att göra det. Jag var faktiskt nervös för jag visste ju inte hur jag skulle reagera men det funkade fint, förutom att jag när jag skulle skölja munnen lyckades spotta ut allt på golvet men jag klagar inte (dom som är tvungna att städa upp efter mig kanske inte håller med iofs :p, tänderna blev lagade och mycket av det gamla amalgamet togs bort. Det stora pluset var ju att jag inte kände ett dugg det enda minuset var väl att det tog 4-5 timmar för bedövningen att släppa. Kände mig lite som Sylvester Stallone faktiskt...

Annars så var jag på biblioteket här i stan och frågade om sommarjobb men det verkade rätt dödfött även om jag fick förklara för bibliotekarien som jag pratade med vad Dewey's Katalogiseringssystem var. Trots detta så var de enda som fick sommarjobb på biblioteket två skolungdomar som kommunen utser (billig arbetskraft) sen sa hon att dom hade två arbetslösa bibliotekarier som praktiserade på biblioteket (ännu mer arbetskraft). Känns tyvärr inte som att jag var ien konkurensmässig situation...

Det var något nytt...

2010-03-28T23:30:00.003+02:00

Igår när det blev dags för personalmat på jobbet så fick jag något jag aldrig ätit förut och om sanningen ska fram så hade det aldrig föresvävat mig att smaka på det heller. Jag fick nämligen friterat kycklingskinn och kan ni tänka er det smakade inte kyckling. Det smakade knaperstekt bacon vilket är lite roligt eftersom man alltid säger om något som man aldrig ätit tidigare att det smakar kyckling...

En dum tanke...

2010-03-25T19:32:00.002+01:00

Jag fick en väldigt dum idé idag! Jag satt och tänkte på det där med sms och brev i både digital- och fysisk form. Ibland så vill man ju avsluta med Kram och det fick mig att fundera, tänk om man bytte ut kram mot knull! Skulle inte den meddelande skrivande världen bli mycket intressantare då? Skulle inte ett sånt ord avmystifisera sex? (Det gör det inte men det kan vara bra att ha ett par högtravande ord tillhands utifall att man måste skylla på något så att det låter bra... :p)

Sen när jag funderat på det ett tag så insåg jag hur fel det skulle kunna bli om man avslutade meddelanden så, det kan ju liksom ge helt fel signaler... :p

Knull, knull på er

Det går inte på som räls om jag säger så...

2010-03-21T20:18:00.004+01:00

Att livet tar sig små krumbukter ibland kommer säkert inte som någon nyhet och mitt liv är inget undantag. Det känns lite som att jag står upp till knäna i sirap och vad jag än gör så går allting väldigt väldigt långsamt. Där det märks mest är på mina studier där jag missat en massa deadlines på hemtentor för att jag inte kan komma igång med uppgiften i tid. Det är väldigt frustrerande men tyvärr har jag ingen magisk lösning på det hela så det blir väl till att bita ihop helt enkelt. Jag har dock idéer om hur det ska gå till så vem vet snart kanske jag spottar ur mig hemtentor i parti och minut...

Denna seghet har också märkts på mitt bloggande för även om en del av er säkert tror det så har inte mitt liv blivit så tråkigt dom senaste månaderna att det inte är värt att blogga om längre. Det faktum att jag vann blogg-kampen mot Sarha i kombination med segheten gjorde att all min inspiration till att skriva här försvann och det blev som en ond spiral där jag helt plötsligt kände mig stressad och tvingad att skriva här. En sådan kombination är aldrig bra i skapandeprocesser, det ska ju vara kul att göra det man gör annars så är det svårt att få det bra om man ens har viljan att göra det under sådana förutsättningar. Jag har dock insett att när det gäller bloggskrivande så finns det inget tvång, för så fort det blir ett tvång så låser det sig för mig, antagligen det som händer med hemtentorna också...

Kanske jag också skulle skaffa mig twitter, det skulle ju iaf underlätta alla tankar på tvångstskrift och uppstressning. Det är ju bara att skriva en lös mening lite slentrianmässigt så där och vem vet kanske skulle den kunna få sirapen jag har i hjärnan att rinna ut så att sagda hjärna kan börja funka som den ska igen, men för att återgå till twitter. Tänk bara hur bra det skulle vara att skriva "Nej den är blå" för det finns ju inte en käft som skulle fatta vad jag menade och om ingen fattar vad man säger så är man ju per definition intellektuell eller filosof och det är ju inte fy skam det heller... :p

Som avslutning får ni dikten Ulysses av Tennyson, jag hörde slutet på denna i ett avsnitt av Babylon 5 och jag gillade den så mycket att jag var tvungen att hitta hela. Vem kan nu säga att sci-fi inte kan lära oss något? :p

It little profits that an idle king,
By this still hearth, among these barren crags,
Match'd with an aged wife, I mete and dole
Unequal laws unto a savage race,
That hoard, and sleep, and feed, and know not me.

I cannot rest from travel: I will drink
Life to the lees: all times I have enjoyed
Greatly, have suffered greatly, both with those
That loved me, and alone; on shore, and when
Through scudding drifts the rainy Hyades
Vexed the dim sea: I am become a name;
For always roaming with a hungry heart
Much have I seen and known; cities of men
And manners, climates, councils, governments,
Myself not least, but honoured of them all;
And drunk delight of battle with my peers;
Far on the ringing plains of windy Troy.
I am a part of all that I have met;
Yet all experience is an arch wherethrough
Gleams that untravelled world, whose margin fades
For ever and for ever when I move.
How dull it is to pause, to make an end,
To rust unburnished, not to shine in use!
As though to breathe were life. Life piled on life
Were all too little, and of one to me
Little remains: but every hour is saved
From that eternal silence, something more,
A bringer of new things; and vile it were
For some three suns to store and hoard myself,
And this grey spirit yearning in desire
To follow knowledge like a sinking star,
Beyond the utmost bound of human thought.

This is my son, mine own Telemachus,
To whom I leave the sceptre and the isle —
Well-loved of me, discerning to fulfil
This labour, by slow prudence to make mild
A rugged people, and through soft degrees
Subdue them to the useful and the good.
Most blameless is he, centred in the sphere
Of common duties, decent not to fail
In offices of tenderness, and pay
Meet adoration to my household gods,
When I am gone. He works his work, I mine.

There lies the port; the vessel puffs her sail:
There gloom the dark broad seas. My mariners,
Souls that have toil'd, and wrought, and thought with me —
That ever with a frolic welcome took
The thunder and the sunshine, and opposed
Free hearts, free foreheads — you and I are old;
Old age hath yet his honour and his toil;
Death closes all: but something ere the end,
Some work of noble note, may yet be done,
Not unbecoming men that strove with Gods.
The lights begin to twinkle from the rocks:
The long day wanes: the slow moon climbs: the deep
Moans round with many voices. Come, my friends,
'Tis not too late to seek a newer world.
Push off, and sitting well in order smite
The sounding furrows; for my purpose holds
To sail beyond the sunset, and the baths
Of all the western stars, until I die.
It may be that the gulfs will wash us down:
It may be we shall touch the Happy Isles,
And see the great Achilles, whom we knew

Tho' much is taken, much abides; and though
We are not now that strength which in old days
Moved earth and heaven; that which we are, we are;
One equal temper of heroic hearts,
Made weak by time and fate, but strong in will
To strive, to seek, to find, and not to yield.

Alle man till rakning...

2010-03-12T21:56:00.009+01:00

Jag gillar inte att raka mig och det står jag för! Skälet till detta är inte att jag gillar skägg eller att jag inte tycker om lena kinder, tvärtom jag gillar inte skägg och jag uppskattar när mina kinder är lena. Varför gillar jag då inte att raka mig? Jo för att min hud torkar ut så mycket att det blir obehagligt (sen har jag förvisso en tendens att skära mig också men använder man hyvel så gör man). Jag tog iaf och dokumenterade min senaste rakning och jag måste säga att jag har inte t-shirt på mig när jag rakar mig utan jag tog på den för fototillfällena så ni inte skulle få se för mycket av det goda...

Alldeles orakad men ändå rätt stilig, en sorts råbarkad manlighet som bara brukar förknippas med flanellskjortor... Hmm insåg just att Guillou brukar ha på sig såna...! Trots detta så vidmakthåller jag vad jag sa om manligheten... Lite djurisk magnetism också kanske...

Äsch halva manligheten borta, ser ju nästan ut som jag ritat dit stubben själv! Här har vi verkligen två sidor av samma mynt. Borde nästan söka jobb i nån såpopera... Jag kan spela ett par tvillingar, en god och en ond tyvärr kan dom bara ses i profil men som alla vet så har ju de flesta tvillingar sina egenheter...

Oh so smooth, knappt så jag kan hålla mig för att röra mig själv och njuta, njuta, njuta... Så här slutade rakningen och jag vill att ni noterar avsaknaden av blod. Så alltså inga skärningar när jag skulle göra mig fin för kameran...

Dagens video...

2010-03-10T22:41:00.000+01:00

En propp räcker långt...

2010-03-10T21:59:00.002+01:00

Jag började blöda näseblod inatt precis innan jag skulle lägga mig, efter att ha tillfört vatten (inte en av mina bättre idéer) så forsade blodet mer eller mindre ur mig. Eftersom jag var trött och ville sova så satte jag en propp i näsan, proppen var gjord av toapapper och jag var helt säker på att den skulle ramla ur under natten. När jag vaknade satt den dock kvar i näsan vilket inte var dåligt med tanke på att jag förutom att sova även drömde snuskdrömmar... :p

När dagen inte räcker till...

2010-03-09T21:19:00.002+01:00

Jag är väldigt dålig på att hålla deadlines, kanske beror det på en övertro på mig själv eller så är det bara så att jag tror att jag har mer tid på mig än vad jag verkligen har. Vad som än är skälet så är det påfrestande att alltid försätta sig i den situationen, den gagnar ingen, särskilt inte mig. Än så länge så ligger jag rätt i tiden för nästa deadline men det är knappt för jag har tre hemtentor som ska vara inne den 17:e eller ja en av dom ska vara inne den 15:e. Jag hade hoppats på att kunna bli klar med dom lite tidigare än så men nu vet jag inte längre...

Nu så...

2010-03-08T23:46:00.003+01:00

Nu har det blivit dags att skriva igen efter att ha helt tappat lusten till bloggande under en period. Egentligen så vet jag inte om det var just bloggandet jag var trött på men jag saknade helt och fullt inspiration, så det blev som det blev. Jag har iofs hört att om man bloggar om samma sak två dagar i sträck så saknar man liv. Å andra sidan vet jag inte om jag håller med om det, jag tycker allt att mitt liv har tillräckligt mycket innehåll för att kallas liv, visserligen så hoppar jag inte fallskärm varje dag men om sanningen ska fram så tror jag att jag klarar mig bra ändå. Jag menar en kopp té och en god bok är all spänning jag behöver så egentligen så borde jag kanske blogga mer om det. Téerna jag dricker och böckerna jag läser... :)

Jag har förresten gjort ett medvetet val att välja bort socker i téet, iofs så får jag det att låta som en stor grej när det enda jag gjort är att byta till honung istället men små steg leder till stora resor dom med. Jag försöker helt enkelt få bukt med mitt sockerbehov, jag brukade vara så stolt förr när jag inte åt något godis, den stoltheten försvann när jag insåg att jag hade allt sockret i téet istället...

När det gäller böcker så har jag försökt bredda mitt spektra lite och röra mig ifrån sci-fi/fantasy området till mer mainstream och klassiker. Jag försökte läsa Moby Dick men den var så jobbig så den där jävla valen kom undan. Jag har faktiskt siktat in mig på "Brott och straff" och "Räddaren i nöden" men först ska jag läsa ut de böckerna jag läser nu. "Nudelbagaren" av Ma Jian och "Yacoubians hus" av Alaa Al-Aswany som båda är bra böcker och som jag rekommenderar er att läsa... :)

Jaha och nu då?

2010-03-01T22:16:00.002+01:00

Visst har vardagen blivit lite gråare nu när OS är slut, eller vad tycker ni? Trots detta faktum så måste jag faktiskt tillstå en sak, jag hade faktiskt börjat tröttna lite på all denna komprimerade idrott som vi fått till oss de senaste veckorna. Hockeyfinalen var väldigt rolig dock, roligt att se så många Kingsspelare göra bra ifrån sig. :)

Ett stort problem med att vara sportnörd när det är OS är att man missar all den "vanliga" idrotten, så nu har jag ju massor att ta igen liksom...

Ont!

2010-02-27T17:30:00.003+01:00

Jag fick ont i ryggen igår kväll när jag jobbade och det har fortfarande inte gett sig. Jag inser att det finns en del av er som i detta läge skulle säga att det beror på min ålder men jag kommer aldrig erkänna något sådant. I vilket fall så gör det ont men det får väl gå, ibland så får man bita i det sura äpplet och bara stå ut tills det löser sig...

OS bästa kommentator?

2010-02-26T23:53:00.002+01:00

Jacob Hård är en väldigt bra kommentator när det gäller skidor och friidrott men som alla sportkommentatorer så har han ibland en tendens att prata innan han tänker. Det är kanske en skada som alla sportkommentatorer lider av, det går helt enkelt så fort så man måste prata snabbt för att hinna med. I vilket fall så lyckades Herr Hård klämma ur sig följande kommentar under damernas längdstafett "Hon ser sig om så inget obehagligt kommer bakifrån" och vill man tolka det snuskigt (och det vill vi) så är det väldigt lätt. Fast om sanningen ska fram om man verkligen vill tolka vad sportkommentatorer säger som snuskigt så är det väldigt lätt. Ta exempelvis när Niklas Wikegård sitter och bedömmer storleken på hockeyspelarnas klubbor...

Min första tanke när jag hörde kommentaren var just "Ja han har rätt man ska kolla så inget obehagligt kommer bakifrån. Vad som helst kan ju hända om man inte gör det..." :p

En tv, soffa och en säng kanske...

2010-02-25T21:27:00.002+01:00

Jag fick reklam från varuhuset Netto idag. Det var lite konstigt eller ja jag brukar få reklam av dom men det stod en sak i reklambladet som gjorde mig fundersam. Man kunde köpa ett paket på femton ägg för 10:-, det är förvisso billigt men det var inte det som jag fastnade för, det jag fastnade för var att äggen kom från höns som satt i "inredd" bur. Inredd hur? De mentala bilder jag fick var iaf fyllda av vanliga möbler i mini-format, en tv, en säng, en soffa och kanske ett litet barskåp för de tillfällen då hönsen behöver slappna av lite efter en lång dag med äggläggning...

Nu är mina kunskaper om fågelhållning i bur minst sagt bristfälliga men jag är ganska säker på att en inredd bur inte innehåller några möbler eller andra lyxartiklar. Så nu undrar jag om det finns någon där ute som vet exakt vad det innebär med inredd bur...

Irritation...

2010-02-24T18:09:00.002+01:00

Jag har funderat en hel del på det där med mänsklighet, människor och saker som irriterar en. Alla människor är ju olika och de reagerar ju olika på olika saker, sånt som jag tycker är fruktansvärt irriterande kanske bara är en axelryckning för en annan. Det svåra är väl som alltid att sätta sig in hur andra människor tänker, jag har exempelvis svårt att förstå hur någon kan drabbas av "road rage" eller bitterhet för att det är mycket snö på backen. Kanske har det mer med mitt eget sätt att vara, jag känner ofta att jag är mer avslappnad än majoriteten av människorna jag känner eller träffar. Egentligen så borde jag kanske säga det till dom när jag träffar dom och dom klagar men samtidigt måste ju folk få utlopp för sina tendenser... :p

Det finns inte mycket som irriterar mig men det finns en sak (det här kan jag få äta upp) och det är när jag blir ignorerad, jag avskyr känslan av att bli behandlad som luft. Jag blir frustrerad, irriterad och allmänt vresig. Förr om åren när jag var yngre så brukade jag kompensera sådant med att bli jobbig, så jobbig så att den som ignorerade mig tillslut blev så irriterad att den skällde ut mig men då fick jag iaf bekräftelsen av att jag var en människa och inte som något katten släpat in. Jag har märkt en annan sak när det gäller ignorering, den är mycket värre när det är en människa som man älskar som ignorerar en. Jag berättade för flickvännen hur jag funkade och då kände hon att var tvungen att testa (med mitt tillstånd) och det ska sägas att det tog inte lång tid innan jag blev irriterad och vresig. Frustrerad blir jag först när jag blivit ignorerad länge...

Jag tror att mitt problem med att bli ignorerad har att göra med min människosyn, alla ska vara delaktiga, allas åsikter ska tas i åtanke. När man slutar lyssna och börjar ignorera så tar man bort den mänskliga värdigheten från den ignorerade, det kvittar helt plötsligt helt vad den ignorerade säger för hen är inte längre så viktig att lyssna på. Sen brukar det ju finnas skäl till varför någon blir ignorerad men sånt kan oftast lösas med bra kommunikation...

Huj!

2010-02-23T23:47:00.002+01:00

Det var väldigt vad tiden går fort, var det inte för bara ett par dagar sedan OS invigdes? Ja ja det är väl som man säger att OS förgår men vintern består, för inte verkar det som om vintern kommer ta slut den närmaste tiden eller vad säger ni?

Sukta ni kvinnor!

2010-02-22T23:08:00.002+01:00

Expressen är förvisso en tidning vars artiklar man ska ta med en nypa salt men nu har dom iaf publicerat en undersökning om vad kvinnor tänder på i hemlighet. Nu efter att ha läst denna artikel undrar jag en sak, var är dom? Dessa kvinnor som tänder på detta i hemlighet, för om detta var sant så borde ju jag som bara har en miss på listan ha hela drösar av kvinnor draperade över mig. Konstigt nog så har jag det inte så fast det är kanske så att kvinnor kommer våga erkänna dessa amorösa känslor först när de läst nämnda artikel. Så i detta forum ger jag er nu möjligheten att göra detta, säg bara att ni läst artikeln så vet jag att ni vill ha mig... :p

Det börjar ordna sig...

2010-02-21T23:43:00.002+01:00

Det nya möblemanget börjar bli färdig hopsatt så nu kan man nästan bo här igen. Vilket jag iofs gjort ändå. Nu saknas bara en bokhylla till så att det verkligen blir klart men men det löser sig nog. Byrån blev iaf klar idag den är lite större än väntat och jag verkar inte riktigt kunna lista ut vad jag ska ha i den men det löser sig säkert det med, om inte får jag väl helt enkelt skaffa mer grejer... :p

Det enda som är riktigt jobbigt såhär i OS tider är att min soffa står på högkant och är helt omöjlig att sitta i, detta innebär ju att jag måste sitta på golvet när jag tittar på OS och om jag ska vara ärlig så tär det på krafterna. Nu är den stora frågan om jag kommer få i ordning soffan innan OS är slut eller tvärtom...

OS, OS och lite till OS...

2010-02-20T23:48:00.002+01:00

Att mina dagar och nätter styrs av OS är väl egentligen ingen större hemlighet, det är nog inte heller någon större hemlighet att jag inte lider ett dugg av att ha det så. :p OS har iaf hållit på i en vecka och det har väl varit både ris och ros om man säger så. Ros får alla som medverkar och ris får arrangörer och svt, arrangörerna för att det ibland inte verkar vara helt genom arbetat i spår och backe. SVT får det för att dom överdoserade Charlotte Kalla när hon tog Sveriges första guld i årets OS, förstå mig rätt jag gillar Kalla men inte fan behöver jag se repriser på hennes guldlopp på alla OS-sändande kanaler samtidigt...

Jag har försökt att fördela mitt tittande på flera olika sporter och inte bara fastna i de gamla vanliga som man brukar titta på. Hockey, skidskytte, skidor är ju vanliga men jag har även kollat lite short-track, skridsko, alpint. Nu ska jag bara försöka klämma in lite rodel och kanske lite konståkning så kan jag verkligen kalla mig sportnörd... :)

Jag har bara två funderingar eller noteringar är det snarare. 1. Har ni tänkt på att när skidskytte damerna inte vann tävling två heller så slutade svt att skylla på att skidorna var dåligt preparerade... 2. Att skridsko herrarna får väldigt markanta bulor (mellan bena) i sina väldigt tajta dräkter... Nästan så jag funderar på att skaffa en sådan. En dräkt alltså, bulan har jag redan... :p

Passande...

2010-02-18T17:23:00.002+01:00

Idag så var jag tvungen att ta mig till Borås tidigare än vanligt och då tog jag tåget ner till Alingsås och därifrån så blev det buss vidare till Borås. När jag satt i busssen så lyssnade jag på min mp3-spelare och precis när bussen kommer in i Borås så kommer den här passande låten igång i min mp3:a...

Filmvetare?

2010-02-17T17:55:00.002+01:00

Det finns många yrken i världen som är i riskzonen för att klassas som pretentiösa, filmvetare och filmanalytiker är två sådana yrken. Särskilt när filmerna ska tolkas, därför blev jag glad när jag hittade denna Benny Hill sketch som verkligen ställer fenomenet på sin plats... :)

Seriösa sporter...

2010-02-16T23:24:00.003+01:00

Så här i OS tider så tänkte jag att jag skulle dela med mig av en lite mer oseriös sport som jag hittat. Visserligen finns sporten som seriös men den är amerikansk och jag måste erkänna att jag aldrig tyckt att en sport som kallas för fotboll ska spelas med händerna. Här är sporten iaf, jag vet faktiskt inte vad som är värst, att dom tror att det ska locka manliga åskådare eller att det faktiskt finns män som går dit för att titta. För inte ens den mest luttrade sportfanatiker skulle kunna säga att han går på en sådan match för att se på sporten, han hoppas helt enkelt på att flickorna ska trilla ur sina bikinis...

Det värsta är nog ändå att kvinnorna ska behöva springa runt i underkläder bara för att kunna spela amerikansk fotboll. Det ger en ganska bra bild av hur samhället är funtat egentligen, att det inte är så jämnställt som det ibland vill göras gällande, detta märks ju i huvudsak i lagidrotter där det finns stora pengar som fotboll och ishockey. Men det är väl så att om damlagsidrotter börjar tjäna stora pengar så kommer de säkert att ha mer att säga till om...

På tal om kvinnligt och manligt i lagidrotter förresten så har jag funderat en del på det och jag tycker som såhär, fotboll är den sport där det finns mest chans att kunna mixa lag, alltså att män och kvinnor skulle kunna spela tillsammans. En spelare som Marta skulle med stor sannolikhet kunna gå in i vilket herrlag i världen och inte göra bort sig, som tekniker så kan hon konkurera med vilken man som helst. Det är väl kanske på det fysiska planet det blir värre men om vi ska vara riktigt ärliga Lionel Messi är inte världens störste kille om vi säger så...

Jag har blivit spolad...

2010-02-15T12:20:00.002+01:00

Jag var och simmade i lördags och då lyckades jag få så mycket vatten i mina öron (särskilt det vänstra) att det blev som en propp. Min hörsel försvann i ett nafs och allt jag hörde blev till ett dovt surr. Idag så bestämde jag mig iaf att jag skulle dra mig till vårdcentralen och få det åtgärdat. jag skulle alltså spola mina öron, vilket jag aldrig gjort förut så det var med lite oro som jag gick dit. Det funkade dock bra även om jag fick sitta där rätt länge innan jag väl kom in till läkaren, men det gjorde inte särskilt mycket, det är ju liksom ingen idé att hetsa upp sig över det ändå. Själva proceduren var enkel, eller ja läkaren spolade inte utan hon använde en sug, så egentligen borde väl detta inlägget ha hetat "Jag blev avsugen..." men det får gå ändå. För att göra en kort historia ännu kortare så kan man säga att hon sög ut vaxet ur örat och vips så var det bra igen, hörseln var tillbaka och allt... :)

I rymden behövs ingen behå...???

2010-02-11T13:12:00.004+01:00

Jag satt och tittade på ett avsnitt av Star Trek Voyager idag och då slog mig tanken "har kvinnorna behåar på sig under uniformen?". Visst kan det verka som en konstig tanke men när man tänker tillbaka på alla Sci-fi filmer/tv-serier man sett så kan man märka en viss avsaknad av just behåar. Carri Fisher (Prinsessan Leia) sa en gång att hon frågade George Lucas om hon kunde ha på sig en behå under sin kostym. Han svarade att det fanns inte underkläder i rymden, om detta berodde på att han skulle slänga ner henne i vatten endast iförd en tunn vit klänning, eller om det berodde på att han ansåg att behåar är så avancerade, att inte ens raser som bygger rymdskepp som kan färdas i ljusets hastighet, klarar av att skapa dom skall jag låta vara osagt...

Men kanske är det så att det inte behövs några behåar på grund av avsaknaden av gravitation i rymden, tuttarna väger helt enkelt ingenting! Problemet med den tanken är ju att detta anti-gravitationsfält bara berör brösten och inte för att vara sån men visst måste det vara lättare att sy ihop en behå än att bygga en AGBH (AntiGravityBustHolder), och borde inte männen också få en sån? Fast till snoppen eller snopparna beroende på ras? Kan inte männen få fladdra lite i vinden? Förvisso finns det ingen vind i rymden men snoppen kan iaf få stå lite eller hur?

I Aliens så har inte Ripley någon behå, åtminstone så har jag för mig det, det är inte så lätt att hålla reda på alla tuttar som flyter runt i rymden. Antar att det är lika svårt att hålla reda på alla snoppar som fladdrar förbi i zero-gravity. Undrar om det finns någon regel för just det här med behåar och kvinnor i sci-fi, alltså finns det någon klar gräns för när dom ska sluta användas...

Hjälp!!!

2010-02-08T18:43:00.002+01:00

Jag har ett problem som jag hoppas att ni mina trogna läsare kan hjälpa mig med. Det är ett ganska stort problem och antagligen så har mitt välbefinnande med era svar att göra! Det är nämligen så att min flickvän fyller 25 år nu på torsdag och som den enastående pojkvän jag är så vill jag ju ge henne en riktig superpresent. Nu är det tyvärr så att jag som i vanliga fall är riktigt bra på att komma på fantasirika presenter den här gången måste medge att det står helt still. Därför tänkte jag be om er hjälp med förslag till present... :)

Idag så skulle jag förresten till Borås, hade ett kort pass mellan 10 och 12, min tanke var att jag skulle ta 8.32 tåget men kan ni tänka er? Det var försenat! Det skulle inte komma till och avgå från Skövde förräns 10.10 och eftersom jag inte hade varit i Borås förrän klockan 12 om jag tagit det tåget så gick jag hem istället...

Jag måste erkänna att jag misströstar lite när det gäller det där med resorna till Borås. Alltså pendlandet i sig är ingen fara, det är nästan behagligt men när man inte alls kommer härifrån (SKövde) så känns det som om det inte är någon idé. Kanske är det bara vintern som sätter sina spår, fast å andra sidan känner jag ingen ångest eller liknande. Det är nog tur att jag tar dagen som den kommer för det som skulle kunna påverka mig negativt blir istället sånt som jag inte stressar upp mig för...

Hur smart är jag?

2010-02-07T23:25:00.003+01:00

Jag har funderat på det ett tag! Undrar om det ens går att mäta något sådant? Visst nu kommer någon komma dragande med IQ och hur man mäter sånt men IQ och smarthet är inte samma sak. Det kvittar väl egentligen om man kan räkna ut hur stor gravitationen är hos ett svart hål om man inte kan knyta sina egna skosnören (ett något extremt exempel men ändock gångbart). Jag tror inte att smarthet går att mäta på samma sätt som intelligens, smarthet är något man lär sig med tiden det är inte något som bara finns där. Då är frågan återigen "hur smart är jag?" Jag kan ju mycket, mycket som ingen annan kan, för hur man än ser på det så är ju var individ unik och varje individ har sin egen smarthet att ta till...

Så svaret är egentligen ganska enkelt... Jag är tillräckligt smart för vad som än kan komma min väg och så är alla andra människor också, bara för att du och jag anser att någon inte är smart innebär ju inte per automatik att vi har rätt... Även om det kan vara väldigt svårt att acceptera... :P

Näe...

2010-02-06T23:36:00.001+01:00

Nu har det nästan blivit dags att dra sig...

Äsch!!!

2010-02-05T21:45:00.002+01:00

Det kom en trade inatt och det var Ilya Kovalchuk som var inblandad, tyvärr så blev han skickad till fel kust ur Los Angeles synpunkt, han hamnade nämligen i New Jersey. Det ska dock sägas att det är bättre än att han hamnat i fel lag på västkusten, och med fel lag så menar jag naturligtvis Anaheim Ducks eller San José Sharks. Det hade vi verkligen inte tyckt om...

Nu tror jag iofs inte att det hjälper New Jersey (hoppas jag har fel) men det finns väldigt många andra bra lag i öst också, särskilt Washington och Pittsburgh, som jag personligen tror kommer göra upp om finalplatsen i öst i år...

I väntans tider...

2010-02-04T07:58:00.003+01:00

Jag har alltid gillat Ilya Kovalchuk, det är nästan så att jag är lite småkåt på honom. Nu när tradedeadline närmar sig och rykten gör gällande att han ska tradas och ett av lagen som är med i racet är Los Angeles Kings, ja då förstår ni säkert att jag sitter som på nålar. För tänk om han faktiskt skulle hamna i Kings! Han är trots att han verkar ha varit med i hundra år bara 26 och jag tror att han skulle passa in Kings och de behöver honom faktiskt. Hur bra de än går nu så har de haft problem med målskyttet hela säsongen och en kedja med Kovalchuk, Kopitar och Smyth skulle ju inte vara fel... :)

Man skulle kunna säga att jag är försiktigt optimistisk, för det skulle verkligen vara kul om en av mina absoluta favoriter skulle hamna i mitt absoluta favorit lag. Ja ja det kommer till slut gå som det går men man ska ju aldrig sluta hoppas och det finns ju heller inget skäl till att bli bitter om det inte blir som man vill. Livet går ju vidare även utan ishockey (även om det är svårt att erkänna)och till slut så svärtar bitterhet ner allt man rör vid så det är lika bra att låta bli...

När sommaren kom till byn...

2010-02-03T23:34:00.002+01:00

Det hade snöat hela natten och en stor del av dagen när jag var ute och gick idag, snödrivorna var höga och kylan påtaglig. Jag hade precis rundat en snötäckt Volvo (det kan ha varit någon annan sorts bil också, det var svårt att se pga all snö) när jag hörde ett omisskänligt ljud. Det var ljudet av sommaren, brunbrända ben, solen och vindens lek i lövträdens kronor. Det var ett ljud som inte passade in såhär mitt i smällkalla vintern, det var ljudet av glassbilen...

Kanske tänker jag fel men visst är det så att det måste vara jäkligt tröstlöst att åka runt och försöka locka till sig folk med hjälp av en käck låt så de ska köpa glass mitt i vintern. Undrar vad de har för slogan "Fryser ni? Kom hit så får ni en kall glass som bot"...

Hmm... Jag fick just en tanke. Tänk om man istället för en glassbil skulle åka runt med en varmchokladbil, alltså man säljer varm choklad från en bil, ju kallare vinter desto större vinst! Vilken super idé och det är säkert ingen som kommit på den tidigare... :p

HON!!!

2010-02-02T22:01:00.002+01:00

Det fanns en gång en tid innan mitt liv var som det är nu då jag trånade efter en kvinna. Jag tyckte hon var guds gåva till mänskligheten men sanningen är att hon egentligen aldrig var något att ha, hon var inte rolig, smart eller på något sätt kompatibel med mig. Hon var bitsk och vresig på ett sätt så att man nästan skulle kunna säga att hon var bitter. Hon såg mig aldrig för den jag var men oj så jag trånade efter henne och hur hon än betedde sig mot mig så tog jag det. Att bli verbalt misshandlad hörde till min norm när det gällde henne, en norm som jag vande mig vid och som inte blev reviderad förrän jag började träffa andra mer "normala" kvinnor men fram till den punkten så var hon verkligen hon med stort H...

Jag träffade henne idag, jag skulle vilja säga att det var på ett nedgånget café i våra gamla kvarter men livet är egentligen inte sånt, de gamla kvarteren är sedan länge borta och åren rullar på utan hänsyn till dig och mig. Hon hade inte förändrats mycket, hon såg lite äldre ut, annars så var hon sig lik. Senast vi sågs var väl för ca 15 år sedan och mycket vatten har flutit under broarna sedan dess...

Men som sagt så var hon sig lik, inte bara till utseendet utan även till sättet och jag måste erkänna att när jag stod där och pratade med henne så funderade jag på hur det skulle ha varit att ha varit ihop med henne. Den person jag är idag ryggade undan från den idén ungefär som man ryggar undan från en giftorm i sängen. Det enda som rusar igenom ens huvud är "spring för livet", kanske har jag fel, kanske skulle vi varit fantastiska ihop men samtidigt vet jag att det skulle varit min förtjänst isof. För tro det eller ej jag är fantastisk att vara ihop med... :p

Jag har ändå lagt ett av alla mina spöken till ro idag, den tanke som spöket står för kommer nu att för evigt få vila i mitt sinnes kyrkogård, det ställe dit man sänder de tankar och drömmar som dött. Jag vet att jag aldrig älskade henne det krävs väldigt mycket mer innan jag säger det till någon, så väldigt mycket mer. Så om jag någonsin sagt det till någon av er så kan ni själva förstå hur mycket jag håller av er...

Jag är din men inte utan motprestation!!!

2010-02-01T18:32:00.003+01:00

Jag har alltid tyckt att försäljare har intressanta metoder för att få sälja något. Nu i veckan så ringde en kvinna från mitt energibolag med ett väldigt fint "erbjudande". Hon erbjöd mig att få hela februari gratis, eller snarare så var det som så att jag inte skulle behöva betala min energikostnad för februari. Jag ska här erkänna att jag blev intresserad för som ni vet så är jag ju student och alla ören man kan spara räknas, så jag höll på att tacka ja till erbjudandet på en gång...

Fast nu ville hon ju ha en motprestation också, hon sa "du kan få hela februari gratis om du ger mig fem telefonnummer" och jag måste säga det att jag kunde inte med gott mod ge henne dessa nummer. Jag har inga problem med att prata med försäljare, jag har heller aldrig haft det där behovet av att försöka sätta mig på dom, jag brukar prata med dom och sedan tacka nej till erbjudandena de har. Jag har däremot ett problem med att ge ut telefonnummer till försäljare, jag har lite mer respekt för mina vänners privatliv än så. Och om man skulle ge ut nummren så är det säkert så att försäljaren säger "det var din vän Martin som gav mig det här numret..." det första hon gör och tänk vad glada ni skulle varit på mig då... :p